Hälsat på minneslunden och Isak vs ryggskott

I dag tog vi en långpromenad i slowmotion, för jag har nu både träningsvärk och ont i ryggen. Men vi gick i nästan 1,5 timme. Kanske jag måste kontakta kiropraktor eller naprapat i veckan? För ryggen vill inte släppa.

Vi började med minneslunden och satte gravljus, jag tycker det är väldigt rofyllt och fint där. Jag tänkte gå dit i veckan och sitta hos honom en stund. Jag grät bara en liten skvätt, jag orkar liksom inte släppa fram sorgen just nu.

Jag saknar så att vara gravid, att glädjas varje vecka och läsa gravidappen högt för maken. Att drömma om barnvagnar och möblering av barnrum. Jag känner mig snuvad på hela upplevelsen.

 Jag tror att detta var den enda gången vi kommer uppleva graviditet och barn och jag känner sån ångest och skräck inför kommande försök. För nånstans finns ändå ett hopp, litet men ändå.

Jag glömde fråga om ni andra Stockholms kommuner såg annonsen eller om den bara fanns i vår tidning

****

Gårdagen blev riktigt lyckad, otroligt att jag kan hålla skenet uppe i så många timmar fast jag är så sorgsen på insidan. Alla tror att jag liksom är som vanligt, jag ser ut och låter som vanligt fast min själ och mitt hjärta är borta.

Vi pratade fikade, öppnade presenter och åt tårta. Maken fick mängder med vinflaskor och champagne. Lite lustigt då vi kanske dricker 1 glas vin/ år. Nu har vi verkligen att göra.

I morgon börjar maken att jobba, nu blir jag ensam på dagarna. Känns lite konstigt att vara själv, hur stark är jag egentligen?

Delar av minneslunden




Kommentarer

  1. Kära vän. Försök inte att vara stark, bara för att anstränga dig..... Låt ting komma som det gör, och ta verkligen tiden till hjälp. Om du känner att det behovs, måste väl verkligen de kunna låta maken vara sjukskriven lite längre. ?? ! Det måste man väl kunna kräva?!
    Förstår din oro angående nästa försök. Inte enkelt detta! Men jag tror det också är viktigt att försöka vara positiv, och ställa in sig på det.
    Du har nu fått bevisat att din kropp kan bli gravid! Detta
    är ju jätteviktigt, och oerhört positivt.
    Kram
    Ahm66

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker, för jag är så trött på att sörja nu. Jag orkar inte.

      Nä, doktorerna verkar lite omöjliga. Jag tror dessutom maken längtar till jobbet. Och pengarna så klart.

      Kram

      Radera
  2. Så fint du har gjort med Isaks ljus! Du vet att bara fantasin sätter stopp för vad du kan göra! Band, klistermärken, små dikter, hjärtan och så förstås Mamma och Pappa!
    Det gör ont i hjärtat att du ens ska behöva göra det!
    Kram, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. På andra sidan var det påklistrade hjärtan och våra namn. Men du har rätt. Här ska det pyntas gravljus. Tänk att jag aldrig tänkt på det förut, så himla bra att kunna lämna personliga ljus med hälsning till Isak.

      Kram

      Radera
    2. Jättefint :-) Jag har fått en enorm förkärlek för decoupage de här 2 åren. Fungerar suveränt även direkt på flerdygnsljus med lock. Det har varit mitt höst- och vinterpyssel :-)

      Radera
  3. Jag vet att det kan låta som en klyscha för någon som är barnlös, men har man varit gravid sägs det ju att kroppen har lättare för att bli gravid igen.
    Kanske är det så, kanske inte, men vi är så många som hoppas att Isak kommer bli storebror en dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har jag oxå hört. Hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det är sant.

      Radera
  4. Följer dig,men har inte skrivit så mycket i det sista, men ni dyker upp i mina tankar titt som tätt.
    Ta hand om dig!
    Kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering