Vecka 7 (6+6)

Fortfarande symtomfri, känner mig väldigt ogravid. Men snart är det måndag, hoppas verkligen på ett VUL då. Annars har jag privatgynen på fredag i stället.

Jag har verkligen tablettkris, hoppas privatgynen kan skriva ut på fredag, i stället för de konstiga tabletterna hon skrev ut sist. Jag mailade henne men hon har inte svarat.

Annars får jag be kliniken i Riga skicka, men det lär ju kosta massor av pengar.

****
I går var vi ute hela dagen, för en cykeltur på lite över två mil och sen kattpromenader runt området 100 varv. Hedersord att jag kan varenda maskros i vår trädgård nu.

Nackdelen med kattpromenader är att Robban tjatar ihjäl oss sen, han vill ut hela tiden och tjoar som en besatt.

MJAUUUUUUU. Låter det var 4:e minut.

Nu är det dags för kattartikel igen, det känns som jag skrivit om allting som går att skriva om. Åh, vilken skrivkramp jag har :(

****
Fredag i dag, överleva dagen och sen fredagsmys. I morgon ska vi på Restaurang AG maken är alldeles till sig.


Kommentarer

  1. Unknown7 juni 2013 kl. 07:01

    Vill du inte lägga veckobilder på magen så vi får se hur den växer?!!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia7 juni 2013 kl. 08:10

      Haha:-) Vad du e go, men jag är ju lite rund om magen så jag ser redan gravid ut. Men jag gjorde som du sa och tog ett kort i alla fall ..
      Kram

      Radera
  2. lill7 juni 2013 kl. 11:02

    Hej :)
    Symptomen kommer de brukar dra igång i v7 och uppåt.
    Du har ju växtvärk det är ett bra symptom :)
    Lycka till nu och jag är glad för er skull, kram

    SvaraRadera
  3. Anonym7 juni 2013 kl. 11:52

    Förstår att du helst vill ha den sorten du är van vid annars så finns det som sagt Lutinus hos mig om du vill ha dem. När jag var gravid så kom inte några symptom förrens senare. Tror det var vecka 9 som illamåendet kom med besked och höll i sig under halva graviditeten : ( Du kommer må illa så det räcker och blir över så njut nu ....( svårt jag vet men njut liiite) kramar Lina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia7 juni 2013 kl. 12:33

      Åh, ja tack. Jag känner inte alls till Lutinus. De är mycket svagare? Men kanske mer praktiska?

      Kram <3

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer