Vecka 7 (6+2)

Ännu en dag har gått. Tacksam för varje dag, det är lite av tortyr det här, att inte veta hur utgången kommer bli.

Jag är så trött på tabletterna och progesteronet, men det verkar inte vara nedtrappning förrän om väldigt många veckor. Så det är bara att härda ut.

Jag börjar få brist på alla möjliga tabletter nu, jag har fått erbjudande från några av er som har Lutinus tabletter kvar, som ska vara samma sak som mina kladd progesteron. (har inte hunnit googla)

Men i går såg jag att både folsyran och progynonen börjar ta slut. Det var då själva f*an, jag ska ju liksom äta det i 7 veckor till. Kanske bättre att jaga på nån gyn istället? *suckar*

Jag sover lite bättre med makens madrass, vaknar inte på nätterna, men däremot har jag sjukt ont i ryggen. Fan. Kan det inte vara bra nån gång?

Nu är det förövrigt bara 7 dagar kvar till MVC! Hur häftigt är inte det?

****
I dag börjar jag med dagjouren, det betyder att vad som helst kan hända, vem som helst kan ringa om vad som helst (tex nakna rumäner i receptionen som vi hade härom månaden)

Fast mest brukar det vara arga, ledsna och desperata människor.

En tumme eller två denna vecka skulle vara skönt.

Sen känner jag mig stressad över kollegan som är sjukskriven, vi är ju bara 3 i teamet och att en är borta blir ganska tungt.

I dag tänkte jag ha kjolpremiär på jobbet, för nu är väl sommaren här?

Kommentarer

  1. Jag vet, det är lite av tortyr! Men det ska gå bra nu.

    Jag var också sjukt trött på tabletter. Så trött att jag tillslut inte ens orkade ta vitaminerna. Nu äter jag väldigt bra tror jag, varierat, så det var nog ingen fara men... trött var jag och är fortfarande känner jag när jag tänker på det.

    Jag tycker absolut du ska höra av dig till någon gyn, en IVF-/ÄD-mottagning (som kanske har största förståelsen) eller varför inte en HC? Nu när du är där du är måste det ju finnas intresse hos svenska sjukvården att det ska gå bra (eller, det borde ju finnas ändå). Själv tog jag bara ut minsta möjliga mängd, har fått kasta en massa IVF-medicin tidigare och det har känts så oerhört onödigt. Kanske har jag någon enstaka proggis kvar. Annars hade du självklart fått av mig. Hoppas du ska bli lyssnad på nu så du inte behöver ringa runt halva Sverige! Önskar dig lycka till!

    7 dagar kvar bara - hurra!

    Kram!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering