Vecka 10 (9+5)

Jag är så tacksam för varje dag, trots det inte var så här jag tänkt mig min graviditet. Med blödningar och ont i magen.

Varje dag när jag blöder mycket eller får ont i magen tänker jag; "får jag missfall nu? Är det nu det händer?"

Sen pustar jag ut för att ha överlevt ännu en dag. I går hade jag vetekudden på magen och det lindrade faktiskt. Skönt!

I går em ringde sköterskan och berättade att läkaren skrivit ut cyklokapron. Tack för det! Läkaren sa att man bara ska äta dem 10 dgr på raken men när jag googlat lite verkar de flesta ta dem under nästan hela graviditeten när de blödit. Det hade ju varit bra om jag kunde ta dem varje dag, jag möglar ju snart där nere om jag ska ha binda på mig jämt.

Just nu håller jag på att planera resan, vad vi ska göra innan dess, förbereder inför kattvakterna, klurar på packningen, tvättar osv. På lördag ska jag åka och handla baddräkt i min favoritaffär som bara har bra BH och baddräkter. Med personlig service. Sånt älskar jag!

Vete sjutton hur jag ska gör med blodproverna. Jag har fortfarande stora blåmärken. Kanske jag kan åka på måndag? Tills dess borde det ha läkt.

I dag ska jag jobba 8-12, det låter lite men mitt onda brukar komma vid 11 och dessutom ska jag göra mina heltidsuppgifter på den korta tiden.

Men skönt är det. Det känns lyxigt att få egentid. Kanske jag orkar med en promenad sen? Jag längtar efter att få börja röra på mig!

Kommentarer

  1. Anonym27 juni 2013 kl. 07:18

    Nä, vänta nu.... Poängen med att vara halvtidssjukskriven är inte att du ska stressa massor för att hinna göra allt på halva tiden, poängen är att du ska göra hälften på halva tiden resten får "någon annan" göra. Fungerar inte det så tycker jag att du ska be att få bli heltidssjukskriven efter semestern (om du inte mår bättre, vilket vi hoppas). Det är din chefs ansvar att plocka bort arbetsuppgifter från dig så att det som är kvar motsvarar en halvtid.

    Trevlig resa!

    Kram Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia29 juni 2013 kl. 16:02

      Jag vet :( Men det är sånt kaos på jobbet!

      Men nu är det semester!

      Kram och hoppas vi hinner ses under sommaren!

      Radera
  2. karin27 juni 2013 kl. 09:30

    Det jag skulle skriva hade redan blivit sagt men jag understryker väl då ;). Låt den andra halvan av ditt jobb vara din chefs problem ett lösa, det ÄR en chefs jobb. Inte ditt ansvar att jobba dubbelt så snabbt. Det är de inte värt. Tänk på dig själv, din hälsa och grynet i magen.

    Jag hoppas att du får må bättre!
    Ta hand om dig.

    kram

    SvaraRadera
  3. Anonym27 juni 2013 kl. 11:02

    Var rädd om dig och tänk inte på jobbet. Det är så svårt att släppa jobbtankar när man är mitt i det , jag var likadan. Svarade på mail och fixade jobbuppgifter fast jag var hemma och sjukskriven i slutet för jag hade så dåligt samvete jag inte jobbade. Men ingen tackar en och barnet och hälsan är det viktigaste. Njut av din semester och hoppas att det blir bättre med blödningar och ont. kramar Lina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer