8 dagar kvar till FET

Häftigt! Tänk vad dagarna går. Om en vecka bär det i väg till ett annat land för FET.

När jag tänker på det så känns det konstigt. Vem kunde tro det när vi gjorde alla IVF på Linnekliniken? Att jag skulle bli av med både äggledare och äggstockar? Att vi skulle vara på väg mot vår tionde insättning och det i ett annat land än Sverige?

Jag funderar lite över blodproverna, man ska ju ta 2 HCG men jag har inga remisser. Kan man ta sånt direkt på tex sopihahemmet? Utan labbpapper?

Annars måste jag ringa båda mina gyn. Den ena vill nog inte skriva sånt och den andra väntar på att jag ska komma med operationsjournalerna som jag ännu inte fått tag i.

Solsken idag! Missarna sitter redan på altanen och myser i solen? Kanske våren som är på väg?




Kommentarer

  1. waterlily25 april 2012 kl. 08:08

    Jag har alltid behövt remiss för att ta HCG. Lycka till med FET, håller tummarna! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia25 april 2012 kl. 13:55

      Attans då:-( Bäst jag ringer gyn ändå.

      Radera
  2. Anonym25 april 2012 kl. 13:55

    Jag tycker att du är så stark som orkar med allt med operationer och sedan försök igen. Det är spännande att följa din resa och nu när du inte har några cystor så ser det riktigt lovande ut. Nu måste det vara din tur! Ska de sätta in två? Göra aha? Jag håller tummar och tår. kramar Lina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia25 april 2012 kl. 16:58

      Tack, känner mig inte så stark. Men jag har ju å andra sidan inget val.

      De brukar sätta in två..

      Kram!

      Radera
  3. Anonym25 april 2012 kl. 13:57

    Förresten det där med blodprov gjorde de inte alls på min privata klinik. Man fick snällt vänta och gå och köpa vanliga test men det verkar väldigt olika beroede på var du går. Inom landstinget gjorde de ett blodprov. /Lina

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Klaras mage

Bild
Alltså ska det vara så här?Alla vi träffar säger att "små barn har ont i magen" och "det är en släng av kolik" och "det går över". Men jag tycker inte det är okey, ska vår lilla tjej lida för att ingen vågar ta itu med det? Är det kolik så fine, då tar vi det. Men tänk om det inte är det? Jämför vi med hennes bror som är som en matmaskin går upp massor i vikt? Så mina experter..Vad anser ni? Hennes "symptom" -Gnäller, skriker mitt i matningen börjar nästan direkt -Det är som vi häller i henne syra - Under måltiden-Åmar sig, drar upp benen, rapar mkt under måltiden -Vill inte äta trots hon är hungrig, vi kämpar ofta henne det hon äter. -Hård i magen av och till, i går lös -Prickar i ansiktet, inte rödprickiga utan upphöjda -Ont i magen ca 2 timmar efter maten, skriker mycket då -Pruttar som har svårt att ta sig ut ibland tar sig massor ut -Har inte ökat på maten trots hon växer, äter ca 70-85/måltid ca 8 ggr/dag -Äter nan sensit
Läs mer

Ruvardag 13 (V 5 (4+4) testdag

Officiell testdag idag, inte för att det spelar nån roll men jag fick ändå lov att testa..Jag tyckte strecket tog så lång tid på sig och det ger mig nästan hjärtinfarkt.. Men jag har fortfarande 2 streck. Dessutom har jag urinvägsinfektion så i dag måste jag ringa vårdcentralen, samt lämna leverprover. I går försökte jag ringa Mamma mia, men de hade fel på telefonerna. Jag verkar ha nån extrem otur med alla läkare för gyn 2 har inte hört av sig och sagt att hon kan skriva remisser heller. **** Allt känns så stort och läskigt, det är verkligen svårt att ta till sig. Allting kretsar kring det här, jag har haft en del mensvärk och det gör mig ju skräckslagen. Det är spännande men oxå väldigt påfrestande. Det känns som jag går omkring på en stor hemlighet som jag vill skrika ut till hela världen. Jag har oxå nån tvångstanke att om jag börjar tro på det här så kommer det inte gå vägen. Det är liksom för bra för att vara sant. Därför känns det SÅÅÅ läskigt att ringa till MVC. Kä
Läs mer