Utsättningssymptom

Trots brainzaps (hjärnryckningar), tröghet, yrsel och tinnitus så mår jag rent psykiskt så mycket bättre. Plötsligt känner jag mig levande igen. Lite mer ångest och oro kanske, men nu har jag kunskapen att kunna handskas med det.


Det värsta utsättningssymptomet av venlafaxin är utan tvekan sömnproblemen. Återigen kan jag inte sova, vaknar med ett ryck flera gånger per natt av mardrömmar, har svårt att somna och somna om. När jag väl sover så sover jag oroligt. bedrövligt helt enkelt.


Jag börjar få dåligt med propavan också, mitt lergigan är också nästan slut så jag måste nog tyvärr kontakta den nya vårdcentralen för att få nya recept. Jag hatar verkligen det! Jag känner mig utsatt, orolig att inte bli trodd och det är jobbigt att dra hela historien om varför jag inte kan sova för någon helt okänd som ska på 10 sekunder bedöma mig. Ännu värre är om de skulle neka mig, vad gör jag då? Propavanet är det som gör att jag oftast får i hopp mer än 4 timmars sömn, om jag inte tar det vaknar jag helt tiden och kan sen inte somna om. Jag avskyr dessutom att ta mediciner, helst skulle jag vilja kunna sova utan något men jag har verkligen försökt.


****
Den här veckan går jag på kvällskurs i dressyr, det är helt fantastiskt! Umgås med trevliga människor, hästar och natur. Före och efter ridningen får vi rida ner hästarna till betet barbacka. Det är verkligen underbart och balsam för själ och kropp och jag är otroligt tacksam att jag kan åka i väg på sådant här och att min make ställer upp med barnen.


Den tråkiga med detta är att jag är hemma efter 22 och sen kan jag inte sova för jag är så uppe i varv. Så i dag är jag trött och i kväll är det ridning igen. Mina sömnproblem går bananas och min hjärna också över detta med sömnen. Suck.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vidrig helg :(

Bulimi

Viktiga händelser och mindre kärlek