Roadrage och psykolog

Vissa saker i livet fixar jag bara inte. Jag tror det hänger i hop med att det är sånt jag inte kan styra över.


Sen vi flyttade så måste jag åka en helt annan väg till jobbet, gamla vägen. Det är kringelikrokar i skogen med ingen belysning men med massor av trafik. Det är traktorer, epatraktor, bussar och "söndagsåkare".  Bussarna har ingen hållplats att åka in i utan stannar mitt på vägen, vägen är smal så det går inte att köra förbi. I stället för att njuta av naturen sitter jag och muttrar och svär över alla som är i vägen. Bilköer och ovanstående situationer gör att jag får hjärnblödning, i morgon ska jag på avslutningssamtal hos psykologen då jag måste fråga om hon har något bra verktyg för detta.


Samma är att gunga barnen, sitta och hålla handen vid nattning, i stället för att njuta av stunden så vill jag galoppera i väg i "friheten". Möten på jobbet ska vi inte tala om, då sitter jag ofta och tänker "please kill me, PLEASE!" Hahaha :-) Tålamod är uppenbarligen inte min grej, i andra situationer har jag dock hur mkt tålamod som helst.. Märkligt.


Ilandsproblem deluxe :-)


****
I övrigt är det mest pyssel med att byta vårdcentral, BVC och lite annat sånt. Några flyttlådor har jag inte hunnit packa upp alls, tiden räcker helt enkelt inte till på vardagarna. Det är bara en massa måsten och såklart ridning två dagar.


I går hade vi sitsträning. OMG. Studsa runt utan stigbyglar på en skumpig häst i trav. Så nyttigt men jag kommer få träningsvärk.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vidrig helg :(

Vila i frid älskade Isak

Bulimi