Att må dåligt

Jag tittar aldrig på djursjukhuset i direktsändning, jag spelar alltid in det så jag kan spola bort det som är otäckt. Men i går gjorde jag det. Värsta misstaget. Så nu har jag haft mardrömmar om noshörningarna och den där katten hela natten. Åh, vad jag mår dåligt över det där..

Lärdom 1.: Titta inte på djursjukhuset live. Bli inte veterinär.

I går var dessutom en mycket märklig dag på jobbet då en kollega betedde sig mycket underligt.

Lärdom 2 och 3: Det var nog det märkligaste jag varit med om. Dessutom så måste jag komma i håg att arbetskamrater inte är ens vänner.

Jag har äntligen fått kontakt med företagshälsovården och ska dit nästa vecka. Även om jag mår bättre ligger verkligen allt och lurar i bakgrunden.

Ingen lärdom: jag har inga förväntningar på mötet. Vad skulle de kunna göra för att få mig må bättre? Det är väl bara jag som kan göra? Måste försöka kolla upp hans yrkestitel, vem är det jag egentligen ska träffa.

SVD kontaktade mig och vill göra en intervju. Självklart vill jag bidra med min lärdom att vara barnlös efter hundra ivf och ÄD. Och den usla sjukvården. Men jag vill utan tvekan vara helt anonym. Lite roligt med SVD då maken jobbat där i 19 år. Jag har nån sorts kärlek för den tidningen.

Lärdom 4: Måste tänka innan jag pratar. Helst jämt.

Jag vill verkligen lämna Stockholm och flytta. Jag har en plan. Jag kommer flytta om vi inte får barn- med eller utan maken.

Andra glada nyheter är att bästa dalakompisen kommer förbi i helgen! Hurra!!!

Ha en trevlig fredag allihopa!

(idag måste jag ringa och jaga på gyn om mina blodprover)

Kommentarer

  1. Dina1 juni 2012 kl. 08:29

    Jag hoppas att du får vara anonym i intervjun. Det är vitkigt att påtala den dåliga svenska sjukvården.

    SvaraRadera
  2. Dina1 juni 2012 kl. 08:30

    Jag glömde skriva en sak.

    Jag minns hur det var när en av dina kollegor hade berättat för alla utom dig att hon var gravid.
    Är det något liknade på gång nu oavsett kön på din kollega?

    SvaraRadera
  3. Anonym1 juni 2012 kl. 10:43

    Jag känner igen dina tankar angående flytt. Jag känner samma sak. Det är kanske en flykänsla man har, vad vet jag. Eller så behöver man bara starta om på nytt och få försöka gå vidare.

    SvaraRadera
  4. Cecilia1 juni 2012 kl. 11:00

    Dina: Ja,det är faktiskt samma person. Hon är väldigt konstig mot mig men i går handlade det tydligen om hennes tjänst. Tror vi.. Ingen säger ju nåt här...

    SvaraRadera
  5. Cecilia1 juni 2012 kl. 11:47

    Familjedrömmar: Ja, kanske det är så det är...En flykt..Desstuom vill jag börja om, framförallt om jag förblir barnlös. Satsa på djur eller nåt annat istället.

    SvaraRadera
  6. Malla1 juni 2012 kl. 14:32

    Intressant att du ska bli intervjuad hoppas du tar upp endometrios.

    Jag blir ledsen när jag tittar på djurfilmer t.e.x när en späckhuggare jagar en stackars säl. Men det är så naturen är.

    Blir intressant med provsvaren även om det nu "bara" är för koagulationen? Ska du ta Heparin då eller Humira?

    Trevlig helg! Hoppas det blir mycket mys med pälsdjuren.


    Kram

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer