Begravning

Den 29 är det begravning av mormor. Jag funderar mycket fram och tillbaka, vill jag, varför och för vems skull?


Jag blir väldigt stressad av bara tanken, minglandet, det sociala, hur morsan kommer uppföra sig. Hon har som sagt noll koll på hur man ska vara och uppför sig oftast som ett litet barn i de flesta sammanhang.


Hur tänker alla, vad tänker dem? Jag har inte bestämt mig, jag velar lite fram och tillbaka.


Minnet av släktingar suddas ut av morsans historier om all släkt. Jag har inte så mycket minnen av dem, förutom mormor då. Är det morsans minnen eller mina? Vad är sant?


Bryr jag mig ens? Bryr sig dem? De vet inget om mig förutom det morsan sagt till dem, hon är ju andra sidan inte pålitlig för fem öre.


På nåt sätt vill jag visa att jag faktiskt inte är som hon, att det blev folk av mig trots min barndom. Samtidigt som jag blir trött på mig själv, jag ska inte behöva bevisa någonting.


2 veckor kvar. Jag funderar.



Kommentarer

  1. Strunta fullständigt i vad andra kan komma att tänka och tycka, både vad gäller din mamma och hennes uppförande och vad andra eventuellt tänker om dig.

    Stanna hemma från begravningen. Dit går man för att att man vill ära den avlidne en sista gång och för att visa sitt deltagande med de efterlevande. Jag har avstått mer än en gång när jag inte ansett att framförallt den avlidne förtjänat min respekt.

    Vad omgivningen tycker om det är ointressant. Och skulle det komma någon kommentar i framtiden, så brukar jag svara att "när jag vill veta vad du tycker, hör jag av mig".

    /M

    SvaraRadera
  2. Läste en sån bra kommentar på Ebba von Sydow blogg. Så jag kopierade den helt fräckt och skickar den till dig. Kanske inte passar just detta inlägg men jag tänker att den passar dig��

    "Otillräckligt mamma är man bara om man inte är sig själv, alltså konstrar till det och gör saker bara för att man måste. Tillräcklig mamma räcker! Tillräcklig är man när man är som man är och bryr sig om och intresserar sig för sina barn på sitt sätt. Det räcker att vara tillräcklig, man behöver inte överträffa det.
    Däremot kanske man är otillräcklig när det gäller att alltid ha två likadana strumpor på varje par barnfötter, det är en trasig söm på en tröja, när man upprepar förra veckan maträtter ytterligare en vecka, när man inte orkat städa toan som vanligt på fredagen, men det är inte att vara otillräcklig mamma.
    När famnen räcker till för barnen så räcker man till som förälder"

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vidrig helg :(

Viktiga händelser och mindre kärlek

Åter arbete och dålig förskola