Inlägg

Visar inlägg från mars, 2018

Förbaskade sol

Vi har ju aldrig sett ljuset i vårt nya hus, nu när solen skiner så är det som strålkastare genom fönstren på kvällen. Inte vill barnen sova då heller, det är ju ljust!


Persienner och mörkläggningsgardiner hjälper knappt. Dessutom så snålade vi och tog bara persienner här och där när vi flyttade in.


Nu har vi beställt nya men det är ju ljust ändå! Straffet att bo i ett hus med mycket fönster :-)


På baksidan ska det sås gräs och göras i ordning, nu är det mer lervälling i backen som barnen kastar sig över så fort de kommer ut. Det är fortfarande inte vi som har ansvar över tomten utan bostadsföretaget, vi får inte ens klippa gräset än.


Det blir fint när det blir klart i alla fall! Men det ser ändå bedrövligt ut nu när snön har smält.


1 dag kvar, sen är det lite extra ledigt :-)

Bajs och kiss

Då har vi kommit in i den berömda kiss- och bajsåldern. De flesta ord ersätts med kiss eller bajs och sedan följt av gapskratt. Det är så svårt att hålla sig för skratt och försöka säga att det inte är så bra och säga så.


De är så roliga, har så smarta resonemang och funderar kring en massa saker jag inte ens betänkt. Vi är tyvärr fortfarande i "kan själv"fasen, vilket orsakar gråa hår på oss föräldrar. I lördags var de billiga när vi var på bamsegympa, tänk att de fortfarande är så lördagsilskna!? Sen släppte det under eftermiddagen och blev en trevlig dag till slut.


Sen denna kärlek! Den är verkligen otrolig och fantastisk. Kramar och pussar och någon som viskar "jag älskar dig mamma" i örat är en fantastisk känsla och gör gott i hjärtat.


Sen den här solen som dykt upp på morgonen och kvällen! Det är som en strålkastare in i huset och vem vill gå lägga sig då liksom? Vi har persienner och mörkläggningsgardiner men solen letar sig in ändå.

Vi var lite snåla när …

träning och stolt

Den här veckan går nog till historien. I söndags var det WE ridning, i måndags red jag på igenridning, tisdags promenad med kompis, ridning i går och idag.


Dessutom åkte jag och en kollega och tränade på lunchen i går på gym. Tanken är att vi ska försöka åka i väg minst en gång i veckan tillsammans på gym.


En känsla av djup tillfredställelse och nöjd över all rörelse denna vecka. Dock infann sig viss träningsvärk när jag rullade ur sängen i morse :)


Vågen visade 0,5 ner denna vecka, jag har verkligen försökt att behärska mig (1 återfall dock) och försöker förnimma alla fina klänningar jag vill ha på mig i sommar. Jag har däremot ingen karaktär så fort något gott erbjuds kastar jag mig över godis eller annat utan ens en minsta eftertanke. Jag tackar inte ens nej. Hopplös. Sen kommer ångesten, självföraktet och besvikelsen.


I dag ska det serveras fika på jobbet så jag har helt enkelt planerat att häcka på rummet tills faran är över.


Jag försöker skriva upp allt i viktväktarappen och…

Ilsken Alfred

Pust säger jag bara. Alfred har kommit in i någon utvecklingsperiod/fas/trots och är ilsknare än någonsin. Han vet liksom inte vilket ben han ska stå på och allt vi gör är fel. Det är lite som psykologen Louise Hallin säger att med 3-5 åringar har man 20 mindre konfliket i timmen och 5 stora varje dag.


Jag är minst sagt opopulär, det är just nu bara pappa som gäller och när jag smyger in för att väcka honom på morgonen skriker han: GÅÅÅÅ! Vart är PAPPA?!


Han är arg som ett bi.


Varje kväll säger jag god natt, sov gott och jag älskar dig. Häromdagen svarade han: -jag älskar bara pappa!. Vafan....


Sen ska han kunna ALLT själv, han blir rasande om han inte kan eller vi råkar göra något före honom, han får oså stora gråtattacker. Dessutom är all mat just nu ÄCKLIG. Däremellan är han så rolig, smart och mysig men just nu är de stunderna mycket få..


Jag försöker hålla mig lugn, samtala när han är lugn, försöka få honom att använda ord istället för att skrika eller gråta. Andas och räkna ti…

Hoppning o viktproblem

Jag tar tillbaka allting. Jag är tillbaka i småätarvärlden igen, otroligt frustrerande att ha tappat kontrollen igen. Jag har fasiken gått upp 1,5 kg, hur fasiken gick det till? Eller ja, det vet jag ju.


Och vad gör jag? Hittar lite godis i köket på jobbet och trycker i mig. Får otrolig ångest. Jag fattar inte vad jag ska göra, jag har helt tappat greppet. sen lång tid tillbaka kan tilläggas.


Suck.


****
Något som däremot går framåt är ridningen, jag rider två gånger i veckan sedan i höstas och kanske det börjar ge resultat. Hoppningen har varit min akilleshäl, min största skräck. Fullt övertygas om att jag kommer dö.


Men de senaste gångerna har det gått superbra, jag vet inte varför och inte hur men jag är mer fokuserad och mindre rädd. De två senaste gångerna har gått fantastiskt. Tom att det har varit roligt!


Lycka!


****
Något annat som är mindre roligt är barnens uppvak på morgonen. den senaste tiden har de vaknat urtidigt. Kan det vara ljusets fel? Inte heller sover de på nätte…

Äntligen vardag!

Äntligen har vi återgått till arbete och förskola, det känns som vi varit sjuka och hemma i veckor.


Barnen var inte alls glada att gå till förskolan, de ville hellre vara hemma, vilket jag kan förstå. Helgen har gått så himla fort med pulkaåkning, bamsegympa och middag med kompisar. Alfred har varit på sitt nejhumör hela helgen och allt vi gör och säger är fel, han är inte lätt att tas med just nu.


Något positivt med magsjukan är att jag äntligen kommit i gång med mer normalt ätande, mer fokus och mer kontroll. Hoppas det håller i sig!


Annat positivt är att jag mer uppskattar att vardagen tar över, rutiner och normaltillstånd är som en lättnad. Gillar :-)


I helgen är det fullt upp igen, men bara med roliga saker, hästar, gympa, barnkalas och middag hos vänner.


Appråpå barnkalas så är vi bjudna till tvillingar som fyller tre, en kille och en tjej. Vad ska man köpa i present?? Vandrade runt helt förvirrad i leksaksaffären.



mental hälsa och robotdamsugare

Det är verkligen ingen dans på rosor att vabba, och att vabba en hel vecka tar verkligen priset. Jag tror vi aldrig varit hemma med båda så här länge (med vabb alltså)


Klara är fortfarande inte helt bra i magen och äter dåligt så de fick vara hemma i dag med. Jag fick lyckan att åka och jobba, vi brukar vabba varannan dag så att man inte blir sönderstressad på jobbet eller hemma.


Det är supermysigt att vara hemma med barnen, de är så smarta och roliga. De leker mycket med varandra och hittar på massa med upptåg. Emellanåt, hahah:-) Däremellan är det vilt slagsmål om just DEN leksaken, diverse utbrott, bus och trots. Äter eller sover de dåligt är deras tålamod och glädje lite mindre, såklart.


Nu när jag fått åka till jobbet så är det väldigt skönt, kunna andas, slappna av, tänka en hel mening, tala hela meningar, toalettbesök och lunch! Sen när arbetsdagen är över längtar jag så mycket efter mina små och komma hem till deras kramar gör mig så lycklig!


*****
I present fick jag en super…

Magsjuka o byta förskola

När jag hämtade på förskolan sa de att Alfred ätit dåligt under dagen, i övrigt hade han varit som vanligt. Lördagen kom och han åt fortfarande lite dåligt. Men sen kräktes han en gång. Sen var det liksom inget mer. 
På söndagmorgon vaknade jag och mådde konstigt, jag vankade illamåendes hela dan sen var det min tur. 
På natten mellan mån tisdag Klara och i går maken. Alla en väldigt mild variant och jag tror faktiskt det var premiär för vår första magsjuka! Visst har det varit någon dålig mage här och där men inte att det drabbat hela familjen med kräkningar. 
Jag tror inte det är magsjukan i sig som är värst utan matvägran som kommer efter, vara sjuk med överpigga barn eller ha en sjuk tvillling och en överpigg.
Och att min förselsedag återigen inte kunde firas pga av sjukdom. Jag vill minnas att det var samma visa förra året, är det nån som vill säga mig nåt :)
Vi fick ju förskola på andra sidan orten och får åka extra långt till dagis o jobb. Nu i sommar står förskolan i närheten av os…

Frustrerad, tappat rösten

Har känt mig lite hängig i veckan, men i dag när jag vaknade så hade jag tappat rösten. Det är otroligt frustrerande! Jag får det nästan varje gång jag blir förkyld nu.


Att inte kunna uttrycka sig är hemskt, med barnen fick jag vifta med armarna, tala med hela kroppen och hoppas att de förstod. I väg kom vi i alla fall.


På jobbet har jag två möten som bara måste genomföras men sen tänkte jag faktiskt åka hem efter lunch. Då hinner jag vara hemma någon timme innan jag ska hämta barnen.


I morgon får jag se hur jag ska göra. Jag känner mig inte så sjuk i övrigt förutom lite snor och tappad röst. Men jag kan ju inte göra så mkt här på jobbet. Alla vill ju prata med mig, telefonen ringer och besökare i receptionen.


I morgon är vi bjudna på middag och på söndag ska vi ha middag här, och i kväll skulle jag ridit. Som sagt; frustration!


****
Äntligen har kylan kommit! -19 i morse och en hel del snö. Supermysigt! Skönt att bo i ett varmt hus, vakna i ett varmt hus och kunna tända en brasa …