Utbrott från 2,5-åringar

Pust! Allting är just nu -Neeeej. -Inte!


Jag förhandlar, lirkar, hotar, busar och gör allt för att få dem att göra någonting överhuvudtaget. Mornarna är numer en mardröm, hämtningarna likaså.


Jag får i 80% av fallet bära ett ylande barn till bilen eller vagnen alternativt jaga dem över hela dagis. Allt gånger två såklart.


Få på dem kläder, in i duschen, ut ur duschen, äta, inte kasta mat, gå och lägga sig, plåga varandra. Allt är en kamp. Jag har numer större tålamod och försöker verkligen följa deras linje, respektera deras vilja, välja mina strider.


Men pust. Seriöst. Hur man tar livet av sina föräldrar på bästa sätt!


På söndag är det sista gången det är bamsgympa, känns väldigt tråkigt då alla i vår familj tycker att det är roligt.


På söndag börjar jag rida i en ny grupp, nu kommer jag rida två gånger i veckan!





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vidrig helg :(

Viktiga händelser och mindre kärlek

Åter arbete och dålig förskola