Snuva, löss, magsjuka o annat

Jag har haft en mycket märklig vecka. Häromdagen fastnade mitt örhänge i jackan när jag hämtade kottarna på förskolan. Så personalen fick hjälpa mig att trassla ut. I onsdags hade jag en sån där kaosmorgon så jag var helt uppstressad innan jag ens anlänt till jobbet. 

I går var morgonen fantastisk men jobbet var kaos. 

I går var personalen på dagis magsjuka, stora lappar om löss och höstblåsor hängde på förskolan och Alfred skrek över hela dagis att mamma hade löss. Wtf! 

Jag går ju verkligen i gång på alla dessa sjukdomar. Som jag oroar mig för löss och magsjuka nu, i går började Alfred snora så ankommande förkylning verkar vi ha oxå. Pust. 7 dagar på några veckor har vi varit friska nu. Jäkla höst alltså. 

I dag ska vi göra försök nr 4 att åka och äta middag hos kompisen, vi har ju varit sjuka varje helg så jag hoppas vi kan ses i dag i alla fall. 

Jag har fortfarande en svacka i mitt mående, sträckt ryggen efter en katastrofridning i veckan. 

Det känns ju att vi lever här hemma i alla fal. Haha ;)


Kommentarer

  1. Anonym29 oktober 2016 kl. 23:59

    Jaga inte upp dig över förskolesmittorna. Inget av detta är dödligt. De innebär ett visst mått av besvär, absolut, men man överlever dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia8 november 2016 kl. 08:10

      rent logist förstår jag det. Men min hjärna är absolut inte övertygad.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer