Stolthet över barnen

Jag är megastolt över våra finingar, varenda litet utvecklingsteg, minsta lilla leende, ja faktiskt allt de gör, är och prövar. Som när Klara hasar i väg och hittar något intressant i huset, inspekterar det in i minsta detalj då blir jag så stolt och känner så mkt för henne. Hon är så försigkommen och duktig.

När Alfred kämpar med sitt huvud, sin sälning och greppar saker så fint. Då blir jag lycklig och stolt att han är min.

Mycket av dagarna nu för tiden går faktiskt till att njuta, mysa och känna en massa nya känslor. Upptäcka nya saker med vårt hus, sidor hos mig och barnen och som jag är stolt över dem. Sträcker på mig som en tupp när nå kommenterar deras söta små ansikten när vi är ute.

Nu tränar vi på att sitta, det är verkligen inte lätt det där med att sitta. Kroppen svajar hit och dit, styrkan finns inte riktigt och framförallt inte tålamodet. För tålamod är inget man är utrustad med som liten. Skönt att det där med utvecklingen släppt, nu oroar jag mig inte över det, allt det där som jag oroade mig för några månader finns inte längre.

Det bästa på dagarna är när de är lite trötta och gosiga och jag får krama och mysa med dem i famnen, Klara har ju inte riktigt tid med sånt larv längre. Hon ska undersöka världen, kroppen och fysiken.

Äntligen har även Alfred upptäckt sina fötter, han drar och sliter i de där stackars strumporna. Tyvärr har Klara oxå upptäckt dem och är på honom hela tiden vilken blir en del tandgnissel och tårar.

****
Nu väntar jag på att alla ska vakna, det har varit en orolig natt och Klara fick mat vid 5.30 men somnade som tur var om. Katten Stiina väckte henne :( Den där katten..Åh vad jag vill placera om henne, men samvetet, detta samvete.

Vi ska åka och handla och så är det såklart ridning. Min mens är fortfarande försvunnen och jag har haft spottings en hel vecka nu. Den är verkligen koko. (nej, jag är inte gravid, jag har inga äggledare kvar...bla..)


Kommentarer

  1. Varför tränar ni på att sitta? Är det inte så att barnen sitter när barnen kan sitta och då sätter sig upp själva? Att det först är då deras kroppar är redo?

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att vi varit hos sjukgymnast/fysioterapeut med barnen, vi har en tränings och målplan på vad vi ska öva på varje dag. Vi blev remitterade dit från Bvc. Det är alltså inget vi kommit på själva.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering