Inlägg

Visar inlägg från 2015

Återblick 2015

Bild
När jag funderar över året som varit så minns jag endast twinsen. Deras födelsedag, resan till gudmor och twinsen och förstås min viktnedgång. Inte mkt minnen på ett år med 365 dagar. Maken minns dagisstarten, resan till gudmor och deras födelsedag. Typ samma som mig, lustigt ;-) Vilket år det varit.  Januari ; när jag läser bloggen ser jag att det är en slitsam månad. Känsla av att vara en värdelös mamma, hitta rutiner och må bättre.  Februari ; jag söker nytt jobb, barnen växer på sig men jag skickar fortfarande paniksms till maken att han måste komma hem. ;) Mars ; vi besökte olika förskolor, barnen lär sig massa fysiska saker som att sitta ;) Min fosterfar kom förbi som jag inte sett på 25 år. April ; Hoppgungan är en succe, de börjar klättra och ställa sig mot saker. Gladare barn och föräldrar. Tvillingträff på kolmården. Maj ; Jag är i väg för första gången över natten på ridläger. Så himla roligt. Vi är och bor hos gudmor för första gången med barnen och

Vara på väg

E God jul alla fina läsare, hoppas ni haft en fantastisk jul!  Vi är nu på väg hem efter att ha firat jul hos systern i Dalarna. Mycket folk, högljutt nattstök och urkass sömn. Alfred håller på att få tre kindtänder så hans humör har inte varit det bästa. Men jag är glad att vi åkte för barnen har haft det jättefint.  Klaras nya grej är ju att vakna urtidigt och så även denna morgon. Att försöka smyga runt något tyst i huset är nästan omöjligt. Det sov folk i alla rum och alla nattens flaskor och mat stod framme. Man får nästan hjärtinfarkt att vara i någons hem som inte har småbarn. Alfred grinig och jag trött, en juldagsmorgon vi inte ska komma i håg tror jag.  Nu när vi åkte hade bara 3 av 9 klivit upp. ;-) måste säga att jag saknar lugna mornar och jag minns inte ens sist när jag sov längre än till 06.  Nu ska vi hem och öppna våra egna klappar och krama katterna. Struktura upp maten då jag slarvat rejält i 2 dagar nu. Minsta lilla slarv och det blir plus på  vågen direkt.  **** ba

Julafton, jourdagis och vikt

Bild
Hej hopp! Då var jag i mål -14 kg har jag gått ner sen i somras. Min största erfarenhet av dessa månader är att inte småäta, mindre portioner och nyttig mat. Detta firade jag med att äta pizza med jobbet i fredags, äta bridgeblandning i 2 dar och nu vågar jag knappt väga mig. ;-) jag har inte ätit pizza sen i juni så det var väldigt efterlängtad mat med smärre matångest efteråt.  Jag ska rida 3 dagar på raken denna vecka, två privatlektioner och den vanliga. Det är min present till mig själv att jag gått ner i vikt och nått mitt mål. Så förhoppningsvis gör jag av med lite kalorier. Nackdelen är att jag är snuvig, det tycks aldrig gå över.  Just nu är jag väldigt kär i tvillingarna. Alltså. De är så mysiga trots sina små utbrott och slagsmål, Klara pratat bra och väldigt mycket och Alfred är så go så go. Vi läser böcker och kramas mest hel dagarna, kärlek!  Nu är det arbetsvecka och barnen ska gå på jourdagis, det gör ont i hjärtat men vi har inte så mkt val. Jag hörde att deras ena ped

Målgång :), jul och kärlek

Äntligen! Äntligen! Jag är så stolt och glad. Det är inte officiellt ännu för vägningen är inte förrän i morgon, men jag smygvärde mig i förrgår och jag är nu i MÅL! Så här smal har jag aldrig varit. Jag menar ALDRIG. Jag har alltid varit en tjockis och har mått mkt dåligt över det i alla år. Jag har provat GI, LCHF, träning men aldrig viktväktarna och deras matkasse. Sen rasade jag en massa i graviditeten så Vv ska inte ha hela äran. Tänk att det ändå var så lätt, att jag aldrig fattat. Sorgligt då jag lidit i alla år. Nu har jag ca 0,2-0,5 kvar till viktväktarnas normalspann men jag har nu ett normalt BMI. Jag har fortfarande lite för mkt höfter och gravimagen är rätt plufsig, kan jag så ska jag ner ytterligare något kilo. Det stora problemet är kläder, alla kläder inklusive de som suttit åt är för stora. Som föräldrarledig har jag inte samma ekonomi som förr att shoppa. Men som jag längtar efter att gå lös i butikerna. En dag så :) **** Klara verkar vara i någon fas nu, de tu

Kräk, konferens och leksaker

Två riktigt fina dagar med både skratt och allvar. Vi är en grupp med olika sidor och starka åsikter. Jag blir alltid förvånad hur den här yrkesgruppen resonerar- så fort det går emot dem så säger de upp sig och är övertygade om att gräset är grönare på andra sidan. Jag har aldrig varit med om en sån yrkesgrupp som flyttar runt så mellan arbetsplatserna. Jag får liksom nya arbetskamrater varje vecka trots vi numer har rätt mkt ordning och reda. Jag kikar lite på andra jobb men har än så länge inte hittat något.  Lunchen i går var så konstig, det var ägg till förrätt som varit i 63 grader i 63 minuter i ugnen. Resultatet bov slemmig, halvrått ägg. Jag smakade men nej, tack. Sen fick vi lamm och jag fick nåt saffransris special eftersom jag är allergisk. Sen mådde jag konstigt hela EM och väl hemma ca 6 timmar efter lunchen kräktes jag. Så skönt. Allt släppte och det var garanterat den skumma lunchen.  Jag fick dessutom min mens 1 vecka för tidigt och hade bara 3 bindor med m

Magsjuka, viktnedgång o konferens

Bild
Jag har ju alltid varit en hemmaråtta, jag trivs helt enkelt hemma även om jag gillar att resa osv med maken. Jag har aldrig gillat konferenser förrän nu;-) som jag ser framemot att få åka i morgon!  Få äta i lugn och ro, får gå på toa, sova och få sovmorgon. Det kommer väl förmodligen ta en timme sen kommer jag längta ihjäl mig efter tvillingarna men ändå ;-) Såklart har vi fått punka på ena bilen. Vad är det med oss och bilar just nu?  ***** Det har gått magsjuka på dagis och såklart fick Alfred det i fredags. Lindrigt måste jag säga men lite kräkningar men sen dess har det varit lugnt. Vi har väntat hela helgen på att någon av oss ska få det men inget än sålänge. Alfred har varit lite trött och gnällig men vid gott mod måste jag säga, han äter som vanligt och dricker bra. Han är överlycklig över att få dricka proviva ;) Maken och jag var ett riktigt team och bytte kläder och tvättade på löpande band. Jag blir riktigt stolt över så då vi brukar ha en tendens att gnaga p

Grattis lm, jobbig dag och bra dag.

I måndags hade jag och Klara några timmars egentid tillsammans. Så mysigt att njuta av denna fina tjej, ha tid för bara henne och prata med alla kompisar på öppna förskolan. En väldigt mysig dag och Alfred hade en lika mysig dag med sin pappa på annat håll. Att ha ett barn är ju osannolikt enkelt, det är sån skillnad så det är nästan inte sant. Jag vet att jag sagt det förr men oj!  På tisdagen var nog den sämsta dagen vi haft på länge. När jag hämtade på förskolan så sov Klara och Alfred var som ett plåster som vanligt, han släpper inte greppet vilket är lite svårt när jag ska få på Klara kläder. I alla fall så vaknade Klara på fel sida. Minst sagt. Hon grät och skrek, grät till bilen, slog mig och vevade, skrek en hel timme hemma. Alfred synpatiskrek och likaså katten Robban. Pust, vilken cirkus.  Jag gissar hon var hungrig och trött. Men ändå. Direkt när lugnet lagt sig här hemma ändrade jag barnens schema till att hämta efter mellis fr.o.m. måndag. Då kanske de fått nått i magen, ä

Kusinbesök och myspys

Bild
Vilken mysig helg vi haft, alla glada och tillfreds om än med små utbrott från den yngre herren i familjen.  Han är väldigt kramig och nappig just nu och det hänger nog ihop med dagis. Han är ju lika ledsen fortfarande när jag lämnar honom och det känns som hjärtat går sönder varje morgon. Det har varit en ok men slitig vecka. Det händer så mkt men ändå inte, så här i slutet av veckan minns jsg ingenting av det som varit. Nackdelen att inte blogga varje dag, jag saknar verkligen att blogga men tiden finns inte. I helgen har vi haft besök av barnens kusin som är 20 bast. 2 meter lång och smal som en sticka. Urgullig och vettig. Vi har inte sett han allt för mkt då han var ute och partajade härom natten och idag var han lite sliten ;)  Barnen var lite misstänksamma först men det släppte fort. Klara är alltid framåt och gillar alla människor medans Alfred tycker alla är läskiga.  Idag var vi på Ikea och köpte julklappar till barnen. De ska få ett leksakskök, de älskar det

Öka tid och julklappar o pengar

Bild
Seriöst. Jag fattar inte hur vi kan vara så fattiga? Vi är ju båda annars välavlönade och har inte så värst mycket lån, två bilar, två barn och numer två katter.  Det här med att inte få lön på 2,5 månad, inköp av 1 miljon dagiskläder*4, veternärkostnader för Stiina, dagisavgiften (hur kan den vara så hiskligt hög?) städning och en massa andra avgifter har gjort att vi båda har typ noll kronor på kontot. Jag tror faktiskt det inte har hänt på måååånga år. Men det är väldigt nyttigt, man börjar tänka efter, vara mer tacksam, handlar begagnat och inga onödiga saker. Så det har en massa positivt med sig men såna resonemang går inte min Gad på som oroar sig oavbrutet. Nu på morgonen vägrade bilen starta. Men va fasiken då. Vi har ju inte fyra bilbarnstolar så det blev att flytta stolarna till lilla bilen där inte vagnen får plats. Nu står batteriet på laddning och om bilen inte startar i morgon bitti vet jag inte hur vi ska göra. Logistiken blir inte rolig. Ett nytt batteri kostar kring 15

Vi kämpar

Bild
Vi kämpar på här hemma, den svacka jag haft är väl till stor del borta men ändå inte. Jag bara orkar inte. Så känner jag. Jag orkar inte.  Det är svårt att sätta fingret på vad det är men jag tror jag är rätt slut. Det går i 180 hela tiden- på jobbet- tvillingarna -livet. Jag hinner knappt andas emellan, jag förbereder, planerar och försöker få allt att flyta. Morgonen går rätt bra, Alfred är ledsen men det går över fort, men hämtningen och eftermiddagen. Herregud. Att jag ens har mitt förstånd i behåll är ett under.  klara är arg på mig, hon är inte ens glad att jag kommer. Alfred är som ett plåster. I dag slog Klara mig, puttade bort mig och har inte velat veta av mig ett tag- och jag förmodar att det är hennes sätt att visa att hon ändå ogillar dagis. Att jag sviker henne., det gör ont i mitt hjärta.  När vi kommer hem sen är det mellis och dusch. Det tar ju en stund att ta sig hem, klä på en motsträvig och ett plåster och frakta dem till bilen. Puh!  De stinker mat och

Vikt och barn och besök

Bild
Sen jag börjat rasa i vikt och börjat nå min målvikt så slarvar jag mer. Jag blir så besviken på mig själv, det var så fasiken vilken dålig karaktär jag har. Nu har jag i alla fall gått ner över 10 kg och har ca 1 kg kvar till målvikt och normal BMI. Jag SKA klara det!  Resan har varit riktigt enkel och jag förstår inte varför jag inte gjort det förr. Jag började med att bli medlem i Viktväktarna online, olika Facebook grupper anknytna till Viktväktarna. Sen lärde jag mig att väga och mäta maten och se vad en normal måltid är, att det jag trodde var nyttigt inte är det. Jag har nog minskat mina måltider med 50%.  Sen räknade jag poäng och försökte planera min dag. De första 2,5 månaderna var det knappt nåt slarv.  Men jag tror matkassen har gjort mycket. Nyttig och varierande mat, min mage har aldrig varit så glad och jag har aldrig provat så mycket nytt. Det blev som en ny värld öppnat sig.  I början var jag hungrig. Jösses så hungrig jag var. Men efter nån månad gick det över och mag

En svacka

Mensvecka och en svacka igen. Eller svackan har jag nog haft ett längre tag men allt blir värre vid mens.  Förskolestarten har varit spännande, fantastisk och väldigt slitsam. Jag är den som hämtar och lämnar samt lagar all mat, planerar och sköter det mesta. Samt jobbar. Stressar runt som en galning och hinner ingenting emellan, stressar på jobbet och därifrån. Stressar för att laga mat, tvätta och sköta katter. Försöker sitta mkt med barnen och bara finnas. Leka med Robban. Förbereder middagar på kvällar och morgon.  Alfred är sååå ledsen när jag lämnar och sover dåligt vilket gör att han inte är en trevlig kille på eftermiddagarna. Han skulle behöva vara hemma längre med någon av oss och vänta med inskolningen.  Klara däremot är överlycklig och kastar sig in när vi anländer, lär sig massor och vill inte gå hem. Så olika de är.  Men det äter i mig. Alfred. Att jag inte finns där. Att jag inte orkar, tjatar och skäller. För så känner jag mig även om jag inte är så hela tiden. Jag orka

Äntligen!!

Bild
Äntligen har Klara börjat gå, hon tränade intensivt hela förra veckan och nu i helgen med vändningar. Men så plötsligt så går hon mer än hon kryper. Det går inte fort men det stapplas på framåt. Jag är jätteglad för hennes skull.  Alfred har fått spring i benen och nu får man jaga honom. Lite problem när man ska få ur dem i bilen och in på dagis. När man håller på med Klara så drar han och vice versa. Det är inte många meter o vagnen känns överflödig. En i taget går inte. Vette tusan hur jag ska lösa det.  I morgon ska vi vara någon timme på förskolan trots vi är lediga. Men det är för att de inte ska vara lediga för länge. Men på tisdag är det allvar, då ska de lämnas innan 8 och hur jag ska få till att vara snygg och fräsch, alla matlådor, väskor och barn i tid är en gåta. Men jag har en plan och det är att gå upp extra tidigt och göra mig i ordning o lassa ut allt i bilen. Förbereda ev middag och sen väcka barnen och få dem i ordning och nåt i magen. Sen ska jag hämta dem vid 13.30

Vila i frid :(

Bild
Älskade fina Stiina. Du blev 15 år och av dem åren var du med oss 4,5 år, du var världens finaste katt och nu har du gått vidare. Vi saknar dig så!  I morse låg Stiina under vardagsrumsbordet och ville inte äta eller dricka. Hon ville bara ligga där. Jag väckte maken som var helt borta och bara svarade öhhhh.  Sen blev det att surfa efter någon veterinär som hade tid att kolla henne, vi har precis fått en nyöppnad klinik i närheten så maken skulle försöka ringa dem när de öppnade.  Han hade dessutom lämningen av twinsen till dagis 9.30 och städaren som kom kl 8. Jag kunde inte hjälpa med något för jag hade möten bokade på jobbet och fick lov att åka.  Jag sms min kompis (som jag skrivit om förut) om hon kunde hjälpa på nåt sätt, hon är ju hemma och jag hoppades hon för en gångs skull skulle ställa upp. Men nej. Fan så besviken jsg blir. Jag skriver inte ut några detaljer men fan. Hon var min närmaste vän i 13 år och när allt med Isak hände så förändrades något. Sen dess är inget sig li

Lite oro och tänder

Bild
MVi ha haft en riktigt fin helg, enda molnet på himlen är stackars Alfred som håller på få kindtand. Han har så ont och grät halva natten. Klara har oxå tänder på gång men verkar än så länge inte vara lika påverkad.  Vi har hunnit att byta däck på bilen, dammsuga båda två, handlat och varit till gravarna. I dag ska vi till Ikea och köpa mer skohorn och barnlås.  Förhoppningsvis blir det även uppehåll så vi kan vara ute.  ***** Nåt som går segt är vikten.  3 kg kvar till normalt BMI och det går seeeegt. Kanske jag slarvat mer än vanligt men fasiken vad jag sköter mig övrig tid. Blir lite orolig inför vägningen nästa vecka. De första 10 kg gick som en dans men nu....  Frustrerande!  ***** Vi har ändrat om lite bland tider och dagar, pedagogerna talar om vad som funkar bäst för barn och verksamhet och vi rättar oss. Så istället för väldigt korta dagar blir det korta dagar. 8-13.45 blir det nu och ledig måndagar. Men inte de närmaste måndagarna för pedagogerna säger att man inte ska ha upp

Nu dagis/ förskolan

Bild
Två dagar nu har vi varit hela dagarna på förskolan. eller ja, igår så var det bara introduktion. Spännande och roligt samtidigt lite sorgligt. Barnen klarar det bra so faoch har nu sovit för första gången. Maten har varit väldigt god och pedagogerna omtänksamma.  Det gör dock riktigt ont i mitt mammahjärta att skiljas från de små och jag önskar vi kunde vara hemma längre tillsammans.  Nästa vecka ska jag börja jobba 50% och bara det känns konstigt efter så många år som gravid/föräldraledig. Jag ska få nya arbetsuppgifter på mottagningen och det känns lite både och. För det jobbet är både utsatt och stressigt. Men samtidigt utvecklande.  

Familj och inskolning

Bild
Nu har syster och barn åkt hem, vi har haft en fantastisk helg tillsammans. Det är så härligt att se kärlek mellan barnen och dem, de älskar barnen lika mycket som vi och barnen älskade dem och knöt banden direkt. Så härligt att se och det gör mig gott i hjärtat. För första gången på 1,5 år har vi haft barnvakt och vi var i väg och storhandlade. Kändes så konstigt och mycket tomt. Men oxå lite stressande och helt underbart.  Vi var även på ett lekland och var i väg och shoppade så helgen har verkligen varit fullspäckad. Lite för mkt god mat och det ser inte ljust ut till vägning på onsdag. Men snart -10 kg har jag avverkat.  I dag är det vardag igen och jag och barnen har varit i väg på öppna förskola i min ort. Som jag kommer sakna alla, sista gången någonsin som helt föräldraledig och det känns riktigt sorgligt. Så mycket trevliga människor och så mkt jag lärt mig på vägen.  I morgon är det sista gången i grannorten och på onsdag är det dags för förskolan. Så konstigt

Att ha ett barn o knöl på knät

Bild
I måndags så skulle Alfred till läkaren så maken var hemma och tog med honom dit. Jag och klara gick till öppna förskolan själva och hade en magisk dag alldeles för oss själva. Att endast ha ett barn med sig är verkligen "egentid" och helt underbart att bara få vara tillsammans bara vi. Så mkt tid vi hade att leka, fika och prata med alla andra. Jag tro Klara njöt lika mkt som jag. Alfred verkar vara inne i någon faaaas just nu och jag blir alldeles matt. Han bara slänger sig på golvet och ligger och ylar. Jag förstår inte alls vad han vill och inget jag gör hjälper. Det är förmodligen frustration men över vad är en gåta. Att trösta hjälper absolut inte, då blir det bara värre. Jag gör det ändå för att visa att jag är där.  Klara är fortfarande inne i separationsångest och bryter i hop till ett gråtande litet asplöv om jag lämnar hennes sida. På öppna är hon tvärtom och drar i väg i full fart från mig.  Maten är oxå som en cirkus, båda spottar, kastar mat och vägrar att äta

Så där ja.

Bild
Vilket bråk vi hade i går och som jag grät. Men på nåt sätt rensade det luften och vi fick båda säga hur vi kände. Nu har vi bestämt att det är nog, nu måste vi hitta tillbaka till varandra igen. I dag känns allt bättre och vi får helt enkelt kämpa på. Men att det skulle vars så slitsamt och vi skulle tappa bort varandra så fullständigt iom tvillingarna, kunde jag aldrig tänka mig. Jag träffade min tvillingkompis i fredags och även dem har det slitigt i relationen. Så skönt att ha någon att prata med som har samma situation som en själv.  Snart är en era slut och jag känner stor sorg över att det är förskolestart. Det bästa och värsta året är slut och nu ska någon annan trösta och ta hand om mina barn. Hur konstigt är inte det. Tyvärr har vi inget val då vi inte har så mkt dagar kvar. Vi får ju inte fler för att vi har tvillingar.  Just nu är vi på väg till Uppsala och ska köpa begagnade bobbycars. På FM har vi haft städdag med föreningen och i kväll ska jag åka och rida. V

Magsår och relationer och viktnedgång

Bild
De här senaste veckorna känns som man är med i ett tv spel och springer runt och tar bollar eller nåt. Det går i ett och inte ens öppna förskolan är en frizon, jag springer runt där som en besatt efter barnen. Idag var tvillingkompisen där och en annan kompis men jag han fasiken inte ens prata med dem.   Alla mammor med enlingar sitter och fikar i lugn och ro medans jag springer runt som en vettvilling. Alfred ska "klappa" alla och klättrar överallt, det trillas, fås gråtattacker och båda drar ju åt varsit håll. Men det är ändå bra där, massa trevliga människor och jag får i mig både kaffe och lunch. Det känns oerhört sorgligt att den tiden snart är slut. Det finns så mkt att berätta från mina dagar men det är så svårt att få ner tankarna i bloggen numer. Hjärnan är slut på kvällen.  Helst i dag då maken bytt däck på bilen och kom inte hem förrän 18.30. 12 timmar själv med kidsen är slitsamt.  Vi har diskuterat en massa relationer på öppna, jag är i alla fall inte ensam om at

Massor av besök

Bild
På fredagen var jag med öppna i fotbollshallen och vi hade med oss tvillingkompisen. Trevligt och än intensivt Denna helg har min mamma varit på besök. Det har gått över förväntan även om det varit rätt slitsamt. Min mamma är ju även hon som ett barn eller som en vuxen utan social förmåga och låg intelligens. Hon förstår inte hur saker fungerar, hur saker hänger ihop och konsekvens.  Men hon är glad i barnen och gör så gott hon kan. Men hur vi överlevde där som barn är verkligen en gåta.   I går var vi och shoppade vinterskor till barnen och en jacka till mig. En HEL STORLEK mindre ;-) liiiite trång men jag satsade på den ändå. För jag tänker fortsätta kämpa.  Vi avslutade med en smarrig lunch på mitt grekiska favoritställe. En bra dag förutom att Alfred trillade och slog upp läppen. Han är en riktig otursfågel och trillar och slår sig mest hela tiden. Han har dessutom varit gnällig och sur i några dagar- oklart varför. Båda har fortfarande fantastiska utbrott när saker går emot dem.  

Hosta och informationsträff på förskolan

Bild
Nu har jag varit på min allra första informationsträff på förskolan. Lite rörigt men nyttigt och det som gav mest var att de satt i hop en liten film hur en dag på dagis kan vara. Så gulligt och rörande.  Förskolan är sliten men ska renoveras efter nyår, det är totalt 15 barn. 5 födda 2013 och 10 födda 2014 och en vakant plats. Pedagogerna har jobbat länge och är tre till antalet. Föräldrarna var en blandad kompott av människor. Som folk är mest men ingen jag klickade med. Råkade i alla fall anmäla mig till föräldrarådet ;-) Barnen hade fått varsin korg och jag tycker vi kände oss välkomna. 20 dagar kvar nu!  Mycket var överkurs såsom; vilka saker ska vi inte ha i torkskåpet, skriv kläderna här på lappen. Ha massor av ombyten med och ......puh. Barnen är ute en del och jag känner mig som en newbie när det gäller vad de ska ha på och med sig. Herregud! Köpt en del begagnat men vi behöver skor, och varmare utekläder. Och jag som inte får nån lön. Väldigt passande.   Tror det blir bra att

Föräldramöte o sjukdomar

Bild
Pust vilken vecka det varit. Barnen är så aktiva så jag hinner inte ens att andas i emellan alla röj.  I fredags var vi och grillade med öppna i ett fantastiskt naturområde. Barnen åt mossa, skog och åt korv med bröd för första gången. Jag tyckte jag tog fantastiska kort men när jag tittade på dem sen var de alldeles suddiga. Det är ju himla bra om man har mobilskyddet åt rätt håll( mitt är genomskinligt).  I går var maken lite hängig och jag tyckte han skulle stanna hemma när vi skulle på kalas. Men han ville prompt med. Väl där röjde barnen hela lägenheten med mig efter och maken satt trött i soffan. När vi tog tempen på honom när vi kom hem så hade han 39 grader. Så han har väl fått det jag hade förra helgen.  Det är rätt slitsamt att ha tvillingar och en sjuk man, allt hänger ju på mig liksom. Det gör det nog annars oxå men nu mer än vanligt. Jag har dessutom inte sovit på en vecka då jag hostat en del så jag är nu rätt sliten.  Fick hostmedicin av kompisen så jag tog en hutt i går

Går äntligen o familjerådgivare

Bild
Äntligen går Alfred, eller ja. Stapplar fram är nog rättare benämning. Han är så otroligt lycklig och går o går o går det finns liksom inget stopp i de små benen. När vi var ute i går tyckte han det var svårt med skorna, han kunde inte riktigt klura ut hur man skulle göra.  Klara försöker men är inte där ännu. Hon går några steg och kryper resten. Men jag tror hon blir peppad av alfred så hon försöker en massa mest hela dagarna.  I går hade vi en date med en annan tvillingmamma på öppna förskolan, hon hade 6 mån tvillingar och en lite större. Så himla trevligt och nog har vi ett speciellt band emellan oss vi tvillingföräldrar. Men vi hann inte prata så mkt som vi skulle vilja, vi jagade barn mest hela tiden ;) Apropå jaga så är det fullt ös på Alfred nu, det är så jag får magsår. Han röjer, klättrar, härjar varenda vaken minut. Man får passa honom varje sekund. På sångstunden kan han inte sitta still alls, han härjar runt så jag blir helt svettig. Jag tycker alla andra barn är så lugna

Sjukdomar o kalas

Bild
Jag som trodde jag tappat rösten i onsdags så var det ingenting emot i torsdags. Jag kunde inte kraxa fram ett nya ord. Så otroligt frustrerande och irrieirande. Som tur var jobbade jag, eller ja. Tur och tur men jag kunde i alla fall vara rätt tyst. Eftersom nya chefen fipplat till min lön så fick jag nu en löneskuld och får således igen lön på två månader, detta kunde jag naturligtvis inte ringa om själv så min kollega fick ringa till löner istället för mig.  Sen kunde jag inte ringa andra jobbsamtal så det fick en annan kollega göra. Men kan tycka att det är lite kul, men det var mest frustrerande att inte kunna göra sig förstådd.  På det kom även hostan. Och som jag hostar. Man kan ju bli galen för mindre. Men i övrigt var jag inte sjuk alls. Kände mig inte ens dålig.  Men på fredag eftermiddagen kom frossan och febern, att vara sjuk med superpigga 14 mån tvillingar är inget jag rekommenderar. 39 grader hade jag på kvällen, jag  klara är rätt hostig och Alfred var h

Snart så!? Tappat rösten o läskigt besök

Bild
Meh. I dag när jag vaknade hade jag lite rossel och hosta men när jag väl kom igång med pratkvarnen låter jag som "honmedsexigarösten" på heta linjen. Alldeles rosslig och hes i rösten, värre nu på kvällen. Barnen är okey förutom Alfred som nu får tre tänder på samma gång, har astman i gång och sömnsvårigheter deluxe.  Väldigt svårt att göra sig hörd och tjoa ajabaja och neeeeeej till barnen. Jag fick lite extra hjälp av pedagogerna i dag på öppna, jag känner mig rätt sliten med början på magsår typ. Det går i ett och jag springer som en galning mellan barnen. Det känns som jag är med i ett tv spel emellanåt. Hela vårt hem är snart inget hem, silvertejp och lås, gummiband kring stolarna, inga blommor eller prydnadssaker.  Men många fina och roliga saker händer nu- Klara sa "tiina" alltså katten Stiina! Och "ajabaja" till Alfred ;-) och Alfred började ställa sig och och promenera omkring på sångstunden. Han går riktigt bra nu men väljer oftast att krypa. kl

Att gå, vikt och klimakteriet

En liten uppdatering om de små trollen. Idag fyller de 14 månader! Helt fantastiska, underbara och goaste tvillingar.  Klara Ställer sig upp och går något steg utan att hålla i sig. Förstår instruktioner som tex lägg strumpan i tvättkorgen. Vill gärna mata Alfred, borsta tänderna på honom och ge honom nappen för att i nästa sekund ta tillbaka dem lika fort igen ;) Har ett rejält humör och skriker av ilska om hon inte får som hon vill, vevar runt sig och puttar omkull Alfred.  Älskar att krama oss och man får en rejäl kram av henne. Pratar mkt och kan ca 10 ord även om det mesta är "adäng". Kan barnsångerna och klappar händerna, öron och mage när man ska i sången. Blir överlycklig om hon får beröm. Hatar att borsta tänderna.  Alfred  Är nu mer riktigt glad och har sällan napp på dagarna. Hela hans liv går ut på att försöka gå och klättra överallt. Uppskattar inte alls syrrans omsorger. Älskar att bli buren och då gå runt att titta på saker och peka och säga där eller titta. Pr

Till minne av Isak

Bild
Efter massor av års slit fick jag äntligen se ett plus på Stickan. Det var det häftigaste jag varit med om! Ganska snart började problemen och jag började blöda. Men efter några veckor så verkade det ordna upp sig. Vi var så spända inför KUB-testet, nu skulle vi få träffa liten för första gången. Inte i min vildaste fantasi trodde jag att det skulle vara så illa.  Barnmorskan hummade lite och sa att knoddens hjärnan inte riktigt såg ut som den skulle, vi blev bokade direkt till en annan läkare dan efter.  Där började vår mardröm, det går inte en dag utan att jag tänker på allt som hände. På Isak.  Det var 2 år sedan i lördags. Isak blev ändå ett fint minne då jag tänker han banade väg till våra fina tvillingar. Utan honom så hade de nog inte kommit till oss. Men en mardröm var hela resan, det kan jag inte sticka under stolen med.  Här kan ni läsa berättelsen om Isak .

Nattskräck, leverfläck och gå

Det är som vanligt när vi är med barnen hos läkarna; kom tillbaka om det blir värre- det växer bort när de är1,2,5 år osv.  Det var samma med Alfreds snopp, Klaras blåsljud, hennes mage. Som ett moment 22. De sa att en del barn får så, man kan spola tårkanalen men då kan det bli värre.  Så hon får ha ett rinnande och grumligt öga, vi får helt enkelt hoppas att det växer bort.  Jag och Alfred var hemma själva och hade det så mysigt, vilken skillnad att bara ha ett barn. Det är som rena semestern, men med en saknad att det fattas nåt.  ***** Förskolan som vi valt ringde, jag hade mailat dem så de ringde tilllbaka. En väldigt trevlig personal svarade på alla frågor och jag känner mig lite tryggare. Jag hoppas det kommer bli bra. Vi justerade tiderna lite så det ska passa mat och sömn och så tog vi äntligen tag i att minska sömnen till en gång om dagen, jag tror de varit redo länge men nu när vi fick veta sovtiden på förskolan så blev det lättare att få tummen ur.  **** Härom natten vaknad

Sjukhus och förskola

Bild
Åh så skönt, barnen (Alfred) är friska igen och Goa och glada som de brukar. Det firade vi med att gå på öppna idag i grannstaden. Barnen var så glada att få leka och göra annat.  Alfred är nu uppe i 10 steg att gå utan stöd, Klara siktar mer på att stå säkert men båda tränar heeeeela tiden. De blir så lyckliga när de klarar det. Övrig tid går åt till att säga neeeeeeej och ajaj. Som de härjar, det går knappt att vara hemma.  Vet inte om jag skrev det, men vi har äntligen tänkt och räknat och barnen ska  gå tisdag-fredag 8-13.30. Då är vi båda hemma måndagar och dagarna räcker liiite längre. Alltså fp dagarna. Vi ska prova några månader och så får vi se. Jobbigt känns det i alla fall. Jag har rejäl ångest och funderar mkt på det, ältar och får svårt att sova. Oroar mig.  ****** I morgon är det dags för kontroll av Klaras öga, det rinner tårar och är.. Lite.. Ungefär som när man haft salva i ögat. Grumligt kanske är ett bra ord.  Bara ibland.  Maken har tagit ledigt så först ska vi vara

Jobbigt och roligt

Bild
Fy fasiken vilken vecka det varit. I onsdags var jag nära att få ett sammanbrott, två sjuka uberjobbiga barn som gnällde och klängde oavbrutet. Jag tror jag aldrig varit lyckligare att vi överlevt dagen och att jag jobbade på torsdagen. Ett break var precis vad jag behövde.  Alfred är den som alltid blir sjukast och så även denna gång, han snorar och hostar och gråter och gnäller. I dag kom jag på att han kanske har ont i öronen. Jag måste googla lite för att se när man ska kontakta vården och inte.  I alla fall har vi gjort lite roligt, handlat 10 skohorn på Ikea till kökslådorna, varit på Åbergs museum och ätit god lunch och varit till en kompis och ätit tårta. Fick vårt första leende från Alfred på flera dagar.  Jag smygvägit mig och hade gått ner 1.2 kg! Hurrrrrrraaa! Efter denna dag vete fasiken men ändå. En dag av lycka i alla fall. För som jag kämpar!  I går kväll skulle maken in på jobbet och jobba nån timme. Han skulle börja 23 och jag skulle ha nattpasset, tyvärr gick nåt sön

Sjukdom, bråk och kärlek

Bild
Vi var i väg i söndags på lek och bus lekland. Vilket misstag, det var typ 10 kalas samtidigt med massor av speedade barn som alla skulle vara i bebishörnan och noll föräldrar som hade koll. Så vi fick faktiskt packa i hop oss efter en timme och åka hem, tyvärr fick vi nog med oss nåt otäckt för nu är Alfred förkyld.  Fast det visste jag inte i går, då var Alfred en mindre glad pojke som inte alls var rolig att umgås med. Vi åkte och shoppade present till maken och en fin väska till mig. Alfred ylade eller snarare muttrade halva turen så väl hemma så fortsatte det. Muttrandet alltså.  I morse packade vi iväg oss till öppna förskolan, jag lyckades för första gången någonsin försova mig och vaknade med ett ryck. Då var alla barnen påklädda och maken på väg till jobbet. Skönt att sova men hela morgonen blev lite knasig. I alla fall så åkte i väg dit, det var många barn där men mina har varit i grannortens öppna några gånger så de fann sig väl tillrätta. Efter någon timme började A

Njutning, lycka och babylängtan

Bild
En kollega till mig berättade att hon är gravid, jag blev så glad för hennes skull. Det är så roligt att få dela denna hemlighet som ingen annan vet. Men det föddes även en bebislängtan i mig, vad jag önskar få bära ett till barn, föda och få ta tillvara den första tiden. Nu när jag förhoppningsvis vet lite bättre, lärd av mina misstag och erfarenhet.  Dessutom blev jag snuvad på min graviditet, jag bar ju två, och det var inte lätt. Så här i efterhand skulle jag även vilja få vara med om en vaginal förlossning. Vad nu den tanken kommer i från då jag är livrädd för det. Haha ;-) Men få lite bebisgos skulle inte vara så tokigt.  Men vi har ju bestämt oss, skrivit på papper och skickat i väg till kliniken. Det i sig känns som en bra beslut men jag kan inte låta bli att drömma.  ***** Här hemma är det verkligen fullt ös, det klättras på möbler, soffor, stolar och härjas på så det känns som man är med i en actionfilm emellanåt. Det trillas gråts och slåss. Men däremellan är det fullkomligt

Stå för sig själv

Bild
De senaste dagarna har Klara förökt att ställa sig upp utan stöd, hon blir så glad när hon klarar det. Hon har även tagit 1-2 steg utan stöd, duktiga hon!  Alfred klättrar precis överallt och blir så frustrerad när han inte kommer upp i tex soffan. Denna vecka har de haft lite ombytta roller, Klara lite sur och arg och Alfred glad som en lärka.  I torsdags jade jag min första jobbdag på 4 veckor. Men jag längtade bara hem efter barnen hela dagen, jag längtade så det gjorde ont i hjärtat. En kollega berättade att hon var gravid, jag var den första hon berättade för, vilket förtroende och så glad jag är för hennes skull!  I fredags var vi och tog deras första tbe vaccin, det gick superbra och det firade vi med att luncha på närliggande galleria. Känns skönt att vaccinera då vi har massor av fästingar i vår trädgård och omgivning.  Lördagen var ingen bra dag, vi var på picknick och allt som kan gå fel gick fel. Picknick med krypande 1 åringar är inte riktigt att rekommendera.  I dag börja

Aktiv med barn o viktnedgång!

Bild
Fasiken så duktig jag är! -3 kg på 3 veckor och som jag kämpat! Nu börjar jag fatta grejen och försöker vara duktig hela dagen och fördela måltiderna. I söndags var vi på barnkalas då det serverades det som jag älskar mest; godis, chips, smörgåstårta. Men jag tog 0.5 st chips och 1 godis. Inget mer! Heja mig :-) Jag har verkligen bestämt mig, jag vill inte se ut som en träskpadda längre. Och matkassen från citygross är toppen, god mat och relativt lättlagat. Mat som jag aldrig skulle komma på själv att laga. Vi har haft den i två veckor snart och jag är väldigt nöjd.  Sist slog jag till med en fruktlåda och vi har ätit massa god frukt hela dagarna. Lyxigt.  ***** I går var jag och barnen på öppna förskolan, det var massor med folk där, men barnen röjde på kch var så glada. Jag sprang som en tätting mellan dem för de skulle prompt vara i olika rum och Alfred skulle absolut klättra på allt. Jag hann knappt prata med nån och var rätt svettig men barnen var glada och det är d