Säga upp jobbet

Usch så argsint jag är till och från nu för tiden. Jag har noll tålamod och blir upprörd över minsta lilla småsak, som egentligen är löjlig. Blir så trött på mig själv. Världen i min lilla bebisbubbla är så liten, jag har inte heller träffat så mkt folk och saknar verkligen vuxenkontakter. Maken får ta den mesta frustrationen och ingenting han gör är rätt just nu. Ingenting. Att folks relationer överlever de första bebisåren är verkligen ett under.

Mycket tror jag är hormoner som spökar, jag är uberkänslig och har haft en del ont i magen nu. Endometriosen frodas och växer och ska vi inte ha fler barn måste jag ta beslutet att operera bort livmodern, för det kommer bara bli värre och värre.

Jag är en hemmamänniska men tydligen även en jobbmänniska, jag saknar jobbet galet mycket. Inte just det här jobbet men vilket jobb som helst.

För i går träffade jag och lunchade med en kollega, nu har alla sagt upp sig på mitt jobb och det är 3 st kvar som jag känner. Helt galet! Jag slutade ju i maj och alla är redan utbytta, jag kommer alltså inte känna en människa när jag börjar jobba igen.

Dags att hitta nytt jobb, men i mitt yrke finns inte så mkt och jag vill nog inte fortsätta där jag är nu, det är inget yrkesområde att växa i.

****
Nu är det i alla fall en ny dag och nya tag. En bättre dag hoppas jag. I dag tänkte jag åka och handla julmat, spana lite i affärer och vara själv i någon timme. Bara vara jag.

Sörja lite över att vi inte har makens föräldrar i livet som vill vara med oss under juletid. Jag saknar dem så oerhört mycket. Tänk att jag har familj och dem inte vill vara med sina barnbarn/syskonbarn under årets högtid.

Jag tänker jämt att julen är så fin och mysig men när det börjar närma sig har jag bara ångest och saknad över det jag inte har. I år har vi å andra sidan en större gåva än så, våra fina tvillingar och min fina familj.

****
Längtar efter mina nya glasögon, ser fasiken ingeting. I går skulle jag sparka på en kotte. Det var ingen kotte- det var bajs.

mm...


Kommentarer

  1. Jag har också endometrios men har blivit helt besvärsfri av en medicin som heter Visanne. Det är snordyrt och går inte på högkostnadsskyddet men är värt varenda öre för mig. Kanske värt att prova om du kan tänka dig att ta hormoner?

    SvaraRadera
  2. Min endometriosläkare säger att efter förlossning ska hormonsprial in så fort som möjligt för att hämma endometriosen, har ingen pratat med dig om det? Om inte, se till att få en insatt så fort som möjligt!
    Sex veckor efter förlossningen är min barnmorska beredd att sätta in hormonspiral på mig. Efter förra graviditeten gick jag bara omkring utan behandling alls, vilket ledde till ett helvete. Så - hormonsprial bums, eller varför inte prova Visanne som inlägget ovan tipsar om?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vidrig helg :(

Viktiga händelser och mindre kärlek

Åter arbete och dålig förskola