Missförstånd
I bland blir allt bra konstigt.
Min syster och barn kommer nästa helg, vi har rätt "trångt" så jag frågade hur de vill sova. Barnen äter ju var tredje timme så de kommer ju bli väckta, men de hoppas jag hon förstår. Jag har ju massiva sömnproblem som ni vet och att någon ska trängas med mig vill jag inte, jag kan ju liksom inte ta igen sömnen sen precis.
Förkortad version:
Så jag skrev lite olika förslag och till sist att vi får ta det när de kommer. I går sms jag och frågade om och när de kommer, påvisar det sig att hon har bokat vandrarhem, rätt långt får oss oxå. Hon vill inte störa oss, de kanske är i vägen osv. Hon prata om att jag hade sömnbrist.. (kanske jag sms nåt konstigt?) Nu har jag försökt att övertyga dem att det är ju tvärtom dessutom förväntar jag mig hjälp. Tänk att få bli avlastad någon timme, så underbart.
Efter massa sms så pratade vi i telefon i stället och hon verkar ha fått för sig att vi inte vill att dem ska komma, men det är ju inte det saken handlar om. Hon borde ju förstå att vi liksom inte hinner rodda så mkt, att jag vill veta hur de ska sova så vi kan plocka fram sängar osv. Eller flytta på barnens sängar, prova nya matställen för barnen osv.
Nu berättade hon att de kommer vid 20 på fredag kväll, ska gå på museum hela dagen på lördagen och åker hem på söndag förmiddag.
Jaha?
Så då ser jag dem ju inte ändå. Vill de inte träffa oss?
Tänk att det är så här varenda gång när de ska komma. Undra på att jag oroar mig.
****
I går var vi i väg för första gången hem till någon, det gick så bra och barnen var så snälla. De åt och myste med oss.
Jag får sån bacillskräck efter ha blivit fostrad av neo och BVC i flera veckor, så även om jag tycker om att åka i väg sådär eller besök hit så oroar jag mig att barnen ska bli sjuka. Eller vi.
Även om jag inte kan oroa mig för det hela tiden så är det väl ändå rätt sunt. Barnen är ju inte så "stora" och det är ju onödigt att utsätta dem för en massa. Men vi måste ju leva också.
****
I dag kommer bästa kollegan och i kväll är det ridning!
Jag ska rida! Fatta :-)
Min syster och barn kommer nästa helg, vi har rätt "trångt" så jag frågade hur de vill sova. Barnen äter ju var tredje timme så de kommer ju bli väckta, men de hoppas jag hon förstår. Jag har ju massiva sömnproblem som ni vet och att någon ska trängas med mig vill jag inte, jag kan ju liksom inte ta igen sömnen sen precis.
Förkortad version:
Så jag skrev lite olika förslag och till sist att vi får ta det när de kommer. I går sms jag och frågade om och när de kommer, påvisar det sig att hon har bokat vandrarhem, rätt långt får oss oxå. Hon vill inte störa oss, de kanske är i vägen osv. Hon prata om att jag hade sömnbrist.. (kanske jag sms nåt konstigt?) Nu har jag försökt att övertyga dem att det är ju tvärtom dessutom förväntar jag mig hjälp. Tänk att få bli avlastad någon timme, så underbart.
Efter massa sms så pratade vi i telefon i stället och hon verkar ha fått för sig att vi inte vill att dem ska komma, men det är ju inte det saken handlar om. Hon borde ju förstå att vi liksom inte hinner rodda så mkt, att jag vill veta hur de ska sova så vi kan plocka fram sängar osv. Eller flytta på barnens sängar, prova nya matställen för barnen osv.
Nu berättade hon att de kommer vid 20 på fredag kväll, ska gå på museum hela dagen på lördagen och åker hem på söndag förmiddag.
Jaha?
Så då ser jag dem ju inte ändå. Vill de inte träffa oss?
Tänk att det är så här varenda gång när de ska komma. Undra på att jag oroar mig.
****
I går var vi i väg för första gången hem till någon, det gick så bra och barnen var så snälla. De åt och myste med oss.
Jag får sån bacillskräck efter ha blivit fostrad av neo och BVC i flera veckor, så även om jag tycker om att åka i väg sådär eller besök hit så oroar jag mig att barnen ska bli sjuka. Eller vi.
Även om jag inte kan oroa mig för det hela tiden så är det väl ändå rätt sunt. Barnen är ju inte så "stora" och det är ju onödigt att utsätta dem för en massa. Men vi måste ju leva också.
****
I dag kommer bästa kollegan och i kväll är det ridning!
Jag ska rida! Fatta :-)
 |
| Alfred |
När jag läste inledning på ditt inlägg så tolkade jag också som att du eg helst önskar att de bor på hotell el liknande. Jag har själv väldigt lätt att förklara situationen lite för mkt just för att gardera mig för att den som är mottagaren ska förstå hur det är just nu. Det kan ibland bli en avskräckande effekt. Kanske hade det varit bättre att bara inte berätta läget utan ta det som det just kommer. Inte fråga hur de vill sova hos er utan lösa det på det sätt ni vill ha det innan de kommit. Nu tror jag kanske att de tänker att det räcker för att de kommer på en fika ett par tre timmar. Hoppas du tar det på rätt sätt det jag skriver.
SvaraRaderaNågonstans är det nog så. Fat jag vill nog inte erkänna det kanske.
RaderaJag är precis så. Borde lära mig att andas och ta saker som det kommer.
Men vi hann inte så långt på kbt. Borde tantagni det igen.
Tvärtom. Tack för dina tankar!
Knasigt med syster, härligt med ridning!
SvaraRaderaBara ett litet tips: ta med/på en binda inför ridningen. Man vet aldrig vad lite hopp och skak gör för blåsan... ;-)
Kram!
Så smart! Det ska jag göra!
SvaraRaderaKram
Tänkte också som första kommentatorn att det lät lite som att ni inte ville ha dem boende hos er. Och att du kanske inte varit tydlig med att ni önskar avlastning av deras besök. Bäst att kommunicera jättetydligt men kan ju vara svårt med olika personer såklart. Hoppas ni får till ett bra besök som ger er alla något! Kram!
SvaraRaderaJag har sån respekt för min syster. Är så rädd att säga i från till henne. Och alla andra.
RaderaKram