Vecka 17 (16+1)

Vaknade vid 05.00 med värsta huvudvärken, som vanligt, måste jag tillägga. Bedrövlig huvudvärk och jag vill verkligen undvika alvedon in i det sista. Men den här huvudvärken verkar inte vilja ge med sig.

I går var jag hos tandläkaren för den årliga undersökningen, de valde att inte röntga p g a bebisarna men gick noggrant igenom alla tänderna, de verkade vara i gott skick i alla fall. Vi bokade även en ny tid till tandhygienisten till slutet av april för sen lär jag väl knappast hinna dit.

Sen bar det i väg till frisören och jag börjar äntligen få till den frisyr jag kämpat för i över ett år nu, jag tyckte det blev bra men luggen blev lite för kort.

Äventyret (?) avslutades med en smörgås och en god juice på waynes coffee. Jag är helt beroende av deras goda juicer och smoothisar. Så smarriga!

Sen var det lek med katter och soffmys resten av dagen. Det är så otroligt lyxigt att få vara ledig och ha en egen lyxdag i veckan.

*****
Nästa helg kommer syster med familj, hon har skrapat i hop lite kläder och saker till bebisarna, det är välkommet. Snart är det ju dags att börja handla och planera lite för framtiden, men jag tänkte vänta tills efter RUL innan jag köper något själv.

Jag har dock spanat lite, det måste jag erkänna. Så en liten miniplan har jag. Det största inköpet är ju barnvagnen, det är utan tvekan värre än att köpa en bil. Där har jag kört fast lite, jag har ingen aning om vart det lutar.

Vi ska åka och spana efter RUL har vi (jag) bestämt i alla fall.

****
Jag vet också att vi alla är olika, men jag blir oerhört irriterad och lite sårad hur oengagerad maken är, han läser ingenting i böckerna vi fått, tittar inte på vad som kan behövas. Han säger bara att det ordnar sig. Tror han det kommer ett jävla flygplan med barn och saker och en nanny hit och vi inte behöver göra något?

Det gör det nog, men det kommer inte vara han som ordnar någonting. Det känns ju som jag är ensamstående.

*mutter*

*svär lite till*

****
Oj, jag är nog lite irriterad idag.



Kommentarer

  1. Jag har följt dig sen i somras och är så glad för din skull att du väntar smått! Jag fick en dotter för sex veckor sen och precis som hos dig var pappan totalt oengagerad. Jag shoppade, planerade och förberedde och han följde med på mötena. Under förlossningen satt han i en fåtölj och sov... När dottern föddes ändrades dock allt och han är nu väldigt delaktig i blöjbyten, nattvak, matning och shopping. Och kärleken han känner till vår lilla går inte att missa. Så det hela kan ändras när bebisarna väl kommer. :-) Lycka till! // Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha:) Det låter Precis som min make! Han kommer också sova under förlossningen. Eller gå hem:)

      Hoppas det är övergående som hos er!

      Radera
  2. Jag tror att det tyvärr är ganska vanligt att pappor inte är lika delaktiga i början.
    Under min graviditet rörde min man aldrig min mage, förutom om jag inte själv lade dit den.
    Man är väl olika helt enkelt, men det är ju tråkigt när man är på olika nivåer.

    Det som man måste tänka på är i alla fall att bara för att man hanterar situationen olika och gör olika saker så betyder inte det att den ena är mindre lycklig över graviditeten än den andra!

    ...och så får jag tillägga att min man nu är helt underbar med vår dotter som blir 13 månader nu i dagarna.
    ...men inköpen står jag fortfarande för. Helt enkelt för att jag älskar shopping och min man avskyr det! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör inte min make heller. Jag tycker också det är tråkigt då vi faktiskt är två om detta.

      Det låter som hos oss ungefär, jag får hoppas att vi får samma.

      Radera
  3. Känner såå igen det du skriver om din man. Min var likadan innan lillkillen kom. Jag lusläste allt jag kom över och hade appar med symptom osv och jag fick praktiskt taget tvinga honom att läsa information från barnmorskan och sånt. Jag blev oxå ledsen och sårad och fick för mig att han inte riktigt brydde sig. Men han är världens bästa pappa idag. Tror män och kvinnor förbereder sig lite olika inför vad som komma skall. Och för oss känns det nog "verkligt" tidigare än för dem eftersom vi har barnet i oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas det är samma för oss, men jag blir lite orolig, ska han vara så här ointresserad sen också? kan jag inte låta bli att tänka.

      Radera
  4. Min karl var rätt oengagerad också, verkligen ett killdrag som gjorde mig så irriterad!! Men han fick välja barnvagn, så slapp jag lite. Att få honom att läsa något om förlossning - omöjligt! Du är mao inte ensam med en trög karl... Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag säger också att vagn får han välja, jag försöker få honom att jämföra det som när vi köper bil.

      Tack :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering