Vecka 9 (8+4)
I dag är det MVC inskrivning, spännande! Jag tar inte maken med mig för inskrivningen i sig är inte särskilt roligt, lite frågor och några stick i fingret.
Tyvärr är ju tågen försenade vilket gör att min GAD drar igång direkt. Vad är det för fel på pendeltågen egentligen? funkar de någonsin? Otroligt!
Men jag ska verkligen försöka komma i håg att ställa alla frågor
-UVI
-Blödningar
-Motion
-Tvillingar
-spec mödravård?
-Kub
-trött
-Lergigan sömn
En rejäl lista :) Hoppas det finns tid för alla frågor och att jag kommer i håg dem.
****
Jag har fått nedtrappningsschema från kliniken, jätteskönt
Here is your first part of step down plan:
4.02-8.02 Progynon 1 pill 2 times per day
9.02-13.02 Progynon 1 pill per day
14.02- stop Progynon. Please inform us about your condition.
All other pills please take in the same dosage.
****
Andra saker jag oroar mig för är katten Robban, nog är han tröttare än vanligt och vill inte leka alls, ingenting. Mattes hjärtegull, han betyder så mkt för oss. I morgon är det uppföljning hos veterinären.
I går charmade han i alla fall min kollega som var här på middag, han la sig direkt i hennes knä och gosade in sig i hennes kofta och somnade där som en stock i över en timme.
Min bloggvän och Fb-kompis Lobas ena rexkatt är sjuk, hon la ut en sån fin bild och skrev så hjärtskärande inlägg i går vilket gjorde att jag grät hela kvällen för honom och henne. Jag kunde verkligen förstå smärtan och kärleken de delade.
Jag tittade även på ponnyakuten vilket gör att jag oxå gråter varenda gång. Jag gråter vart 10 år och nu är jag som en brandpost av tårar. Inte offentligt ännu i alla fall, lite värdighet måste jag ju få behålla.
****
Jag känner att min oro är på topp nu, jag oroar mig för graviditeten, förlossningen, barnvagnar, dagis, tvillingar, katter, arbete, pengar…Ja, det finns faktiskt inget just nu som jag inte oroar mig för. Jag ser verkligen fram emot psykologmötet med läkaren på fredag. Så här kan jag inte ha det. Sen jag fick diagnosen GAD så är jag även med medveten hur mycket tid jag faktiskt oroar mig och för allt ologiskt oroande.
Jag blir inte stressad av det med det är verkligen irriterande. Undra på att jag är trött och sover dåligt.
Tyvärr är ju tågen försenade vilket gör att min GAD drar igång direkt. Vad är det för fel på pendeltågen egentligen? funkar de någonsin? Otroligt!
Men jag ska verkligen försöka komma i håg att ställa alla frågor
-UVI
-Blödningar
-Motion
-Tvillingar
-spec mödravård?
-Kub
-trött
-Lergigan sömn
En rejäl lista :) Hoppas det finns tid för alla frågor och att jag kommer i håg dem.
****
Jag har fått nedtrappningsschema från kliniken, jätteskönt
Here is your first part of step down plan:
4.02-8.02 Progynon 1 pill 2 times per day
9.02-13.02 Progynon 1 pill per day
14.02- stop Progynon. Please inform us about your condition.
All other pills please take in the same dosage.
****
Andra saker jag oroar mig för är katten Robban, nog är han tröttare än vanligt och vill inte leka alls, ingenting. Mattes hjärtegull, han betyder så mkt för oss. I morgon är det uppföljning hos veterinären.
I går charmade han i alla fall min kollega som var här på middag, han la sig direkt i hennes knä och gosade in sig i hennes kofta och somnade där som en stock i över en timme.
Min bloggvän och Fb-kompis Lobas ena rexkatt är sjuk, hon la ut en sån fin bild och skrev så hjärtskärande inlägg i går vilket gjorde att jag grät hela kvällen för honom och henne. Jag kunde verkligen förstå smärtan och kärleken de delade.
Jag tittade även på ponnyakuten vilket gör att jag oxå gråter varenda gång. Jag gråter vart 10 år och nu är jag som en brandpost av tårar. Inte offentligt ännu i alla fall, lite värdighet måste jag ju få behålla.
****
Jag känner att min oro är på topp nu, jag oroar mig för graviditeten, förlossningen, barnvagnar, dagis, tvillingar, katter, arbete, pengar…Ja, det finns faktiskt inget just nu som jag inte oroar mig för. Jag ser verkligen fram emot psykologmötet med läkaren på fredag. Så här kan jag inte ha det. Sen jag fick diagnosen GAD så är jag även med medveten hur mycket tid jag faktiskt oroar mig och för allt ologiskt oroande.
Jag blir inte stressad av det med det är verkligen irriterande. Undra på att jag är trött och sover dåligt.
 |
| Älskade hjärta. Vi älskar dig |
Fina Robban och fina du! Hoppas inskrivningssamtalet går bra och att du får svar på dina frågor.
SvaraRaderaJag grät offentligt som bara den så det är ju inte ovanligt eller konstigt. Fast inte så roligt innan det syns på en.
Tänker mycket på dig! Kramar! <3
Många kramar!
RaderaLycka till idag, undrar varför du tar progynon?
SvaraRaderaDet ingår i behandlingen, i början för att bygga upp selmhinnan och sedan för att stödja graviditeten.
RaderaJag minns en gång att jag började gråta helt utan anledning när jag gick på promenadstigen på väg hem. Jag frågade mig själv "varför gråter jag?" men kunde inte stoppa tårarna! Haha gravidhormoner är lustiga. ..
SvaraRaderaLycka till på mvc, hoppas du får svar på allt! Och kram till Robban, lilla kissen..
Konstigt :) man har liksom ingen koll på sina känslor just nu :)
RaderaKramar tillbaka
Åh, jag är också expert på att oroa mig. Jag oroar mig alltid för något, precis när jag tänkt att det inte finns nåt att oroa sig för, så kommer det upp nåt som jag sätter igång och oroar mig för. Finns det inget konkret hittar jag liksom på nåt som jag kan stressa upp mig över. Det är hopplöst! Jäklar vad energi det tar att gå omkring på det viset!
SvaraRaderaPrecis så är jag med, man blir ju alldeles knasig till slut på all oro.
RaderaHoppas att dagen gick bra och att du mindes alla frågor =)
SvaraRaderaMen fina Robban. Kan det vara medicineringen som gör att han är tröttare än vanligt? Hoppas så att han piggar på sig och blir friskare och lik sitt gamla jag snart igen.
Kramar från Lena och missarna