Vecka 5 (4+6)

Inte är jag en sån som anmäler en arbetsgivare till DO, jag vågar ju knappt klaga på  maten på restaurangen, eller lämna tillbaka nåt i en affär som jag inte är nöjd med, jag har ingen ryggrad alls när det gäller klagomål.

Men nog har ni rätt, det är ju inget vidare att först ge mig tjänsten för att sen vilja fundera på saken. Vi får se vad som händer och hur de tänker. Jag får nog tänka att det är dem som går miste om nåt.

*****

Snart är det veckobyte! Hurra! Varje dag är en seger och jag hoppas så mycket att det ska gå vägen denna gång.

Jag tror nu min GAD och oro slagit till på allvar, förmodligen för jag råkade läsa om missfall, blödningar och annat otäckt, sen var det kört. Jag ska inte läsa om sånt, det borde finnas en barnspärr fast för vuxna på internet.

Det är ju väldigt många veckor kvar till vecka 12 och man är lite säkrare, sen är vi ju erfarenheten rikare att det finns värre saker än så. Nog tänker jag mycket på allt kring graviditeten och allt kring den. Men inte lika mycket som förra gången tror jag.

Det är i alla fall väldigt skönt att vara ledig och ta det lugnt i stället för att jobba och stressa. Jag hoppas det gör sitt till att groddarna håller sig kvar.

Jag avhåller mig från te och kaffe och dricker endast 1 kopp kaffe om dan, försöker se till att jag alltid äter något grönt till maten (vilket inte är lätt juletid, det finns ju inte en grönsak på julbordet) och äta lite mer frukt. I övrigt är jag bestämd att leva som vanligt (kom i håg den kommentaren sen:) och inte låta detta ta över hela mitt liv som förra gången. Vara lite mer lugn *harkel*

Men jag ska ändå ringa och höra om någon  gyn vill ta emot mig kanske tom nästa vecka för en koll. Om de inte har semester fortfarande dvs.

****
Snart ska jag i väg och rida, jag och nya ridkompisen ska ha en privatlektion tillsammans. Det ska bli jätteroligt och jag ska inte oroa mig för groddarna för efter timtals av google, pratat med läkare och mina ridlärare så är det tvärtemot vad alla ickeridare tror- bra att rida. Nyttig och bra motion.

Får se hur jag känner idag, för vad hjärnan och hjärtat tycker är helt olika saker. Det märkte jag ju förra gången.

Jag har ju betalat januari ut, så jag tänkte nog försöka rida hela januari förutom hoppningen då. Men jag låter det vara osagt för förra gången bangade jag ju ur helt :-) För jag får inte heller pengarna tillbaka och det handlar om mycket pengar.

Nu har jag inte ridit på två veckor så jag lär ju inte kunna röra mig i morgon...




Kommentarer

  1. Hej! Har läst och fält din blogg genom dina försök, ditt mod och styrka har hjälpt när vi söva kompost genom görslk efter försök och flera missfall.
    När vi till slut blev gravida gick vi till ultraljudsbarnmorskorna några gånger, för att bli lugnar och ser att graviditeten rullade på som den ska. Det rekommenderas varmt :-)

    Åsa, v 32

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag ska genast googla på dem.

      Lycka till!

      Radera
  2. Förstår dig fullt ut som inte vill anmäla till DO. Det hade inte jag gjort heller (även fast jag vet att man borde eftersom det ÄR diskriminering). Jag hade nog mer känt att "det är fel organisation att arbeta för.." Jag skulle inte vilja arbeta för en arbetsgivare som inte är positiv till föräldraskap, men det är jag.
    Lycka till hur det än blir med jobb :)
    /Vivela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror de är positiva, alla är ju gravida där haha:-)

      Kramar

      Radera
  3. Om du har jobberbjudandet per mejl, ditt svar likaså och slutligen chefens yttrande om att hon/han vill fundera, är det ju knappast något tvivel om saken om du nu inte får jobbet: du diskrimineras för att du är gravid.

    Om du inte tar striden, så medverkar du till att andra kvinnor i din situation får ett likadant bemötande. Arbetsgivarna måste lära sig vad som är tillåtet och inte. Du har kort och gott ansvar för mer än dig själv i detta fall.

    /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vet vi ju inte ens hur det slutar så det är ingen ide att dra igång några jättediskussioner om vad som är rätt och fel här.

      Dessutom har jag en ännu viktigare sak att ägna min energi åt.

      Vi tar en dag i taget? ok?

      Radera
    2. Ja, ta det lugnt och se vad som händer. Vi vet alla att det är diskriminering om du inte får jobbet för att du är gravid och det är hemskt på många sätt och vis och troligen inte en sådan arbetsgivare man vill arbeta för heller. Men, bara du vet vad som är rätt för dig att göra. Är du med i facket kan man ju lätt bara upplysa dem om saken, men inte göra mer om man inte vill föra någon kamp själv. För det är tufft att kämpa på alla håll och kanter och man måste välja sina strider så man orkar med. Men, om någon har kraft och energi i massor över kan jag gärna lämna över en massa kamper som hade behövt tas, men som jag insett att jag inte kunnat utkämpa då jag inte är mer än människa.

      Sköt om dig och tänk på vad som är viktigast för dig och beröm dig själv för ditt mod att berätta - för jag tycker fortfarande det är klokt. Det gör att du kan vara en hel människa.

      Varma kramar!

      Radera
  4. Jag älskar dina stöttande och fantastiska kommentarer. Plötsligt känns allt lite lättare.

    SvaraRadera
  5. Många kramar o all styrka till dig!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

Prick del 2 (mystiska utslag)

Uppdatering