4 veckor sedan vi miste Isak
I dag är det precis 4 veckor sedan jag födde lilla Isak, han föddes 23.54 på natten. Grattis på din 1-månadsdag mitt hjärtebarn!
Jag tycker fortfarande att det är det värsta jag/vi någonsin upplevt. Ändå känner jag tacksam att få träffa en sån liten kille som kämpade så många månader med mig. Han var så stark men ändå så trasig.
Jag känner också sådan sorg över att det blev som det blev. Jag kan inte heller förstå meningen med det här, och jag förstår inte heller varför vi skulle drabbas. Om barn inte är vår väg vad är det då? Vad är alternativen?
Det känns som en oviss framtid, jag vet fortfarande inte hur jag ska ställa mig till den. Vi hade bestämt oss för att sluta efter dessa ägg. För vi har inte råd och vi orkar inte mer, dessutom börjar vi båda bli till åren. Men nu vet jag inte.
Tänd ett ljus för lille Isak i dag, sänd oss en tanke. För även om jag inte skriver om sorgen och Isak varje dag så är den hos oss hela tiden, att vara änglaföräldrar är ju något vi är dygnet runt.
Tårarna, saknaden, Ilskan och tomheten men framförallt tröttheten och frånvaro av sinnesro finns hos mig varje sekund.
****
Min app säger att mensen ska komma i dag, men det verkar inte alls vara redo. Vad gör jag om den inte kommer? Så frustrerande det här är!
Jag vet hur lång tid alla behandling tar, allt jagande av mediciner och gynekologer så jag vill börja planera, se framåt och börja förbereda mig.
****
Jag har kommit med i en sömnstudie på Huddinge sjukhus, eller i alla fall kommit till del 1. Den 29 oktober ska jag dit på intervju och läkarbesök. Hoppas de tar med mig i studien för jag är så trött på att aldrig få sova. I natt har jag ju inte ens sovit MED sömntabletter.
****
I går lämnade jag in Robban, vi pussade och kramades massor innan de bar i väg honom. Det gjorde så ont i hjärtat att lämna i från honom och jag hoppas alla går bra i dag hos veterinären.
Det är så tomt utan honom, jag saknar min lillplutt så mycket.
I dag hoppas jag att jag får plats att rida och pussa hästar, om inte annat i morgon. Jag behöver rida trots min rygg är värre. Jag behöver få tänka på annat.
Jag tycker fortfarande att det är det värsta jag/vi någonsin upplevt. Ändå känner jag tacksam att få träffa en sån liten kille som kämpade så många månader med mig. Han var så stark men ändå så trasig.
Jag känner också sådan sorg över att det blev som det blev. Jag kan inte heller förstå meningen med det här, och jag förstår inte heller varför vi skulle drabbas. Om barn inte är vår väg vad är det då? Vad är alternativen?
Det känns som en oviss framtid, jag vet fortfarande inte hur jag ska ställa mig till den. Vi hade bestämt oss för att sluta efter dessa ägg. För vi har inte råd och vi orkar inte mer, dessutom börjar vi båda bli till åren. Men nu vet jag inte.
Tänd ett ljus för lille Isak i dag, sänd oss en tanke. För även om jag inte skriver om sorgen och Isak varje dag så är den hos oss hela tiden, att vara änglaföräldrar är ju något vi är dygnet runt.
Tårarna, saknaden, Ilskan och tomheten men framförallt tröttheten och frånvaro av sinnesro finns hos mig varje sekund.
****
Min app säger att mensen ska komma i dag, men det verkar inte alls vara redo. Vad gör jag om den inte kommer? Så frustrerande det här är!
Jag vet hur lång tid alla behandling tar, allt jagande av mediciner och gynekologer så jag vill börja planera, se framåt och börja förbereda mig.
****
Jag har kommit med i en sömnstudie på Huddinge sjukhus, eller i alla fall kommit till del 1. Den 29 oktober ska jag dit på intervju och läkarbesök. Hoppas de tar med mig i studien för jag är så trött på att aldrig få sova. I natt har jag ju inte ens sovit MED sömntabletter.
****
I går lämnade jag in Robban, vi pussade och kramades massor innan de bar i väg honom. Det gjorde så ont i hjärtat att lämna i från honom och jag hoppas alla går bra i dag hos veterinären.
Det är så tomt utan honom, jag saknar min lillplutt så mycket.
I dag hoppas jag att jag får plats att rida och pussa hästar, om inte annat i morgon. Jag behöver rida trots min rygg är värre. Jag behöver få tänka på annat.
 |
| Isaks lilla fot |
 |
| I väntan på veterinären |
Har du gjort ett eget litet minneshörn för Isak hemma! Nåt litet ställe där du har foton, ett ljus eller kanske till och med en alldeles egen ljusstake för Isak? Det kan kännas som litet tröst att man vårdar minnet litet extra!
SvaraRaderaKram, kram!
Nej, det har jag faktiskt inte. Vi har ju hans små fotavtryck i köket men inget annars..
RaderaLjus är tyvärr uteslutet i detta hur med 3 nyfikna katter :)
Kram
Vi har 8 katter, ljus har vi oxå, antingen på smal hylla högt upp eller i lykta, eller annat där katterna inte kommer åt. Minnedhylla betyder mycket :)
RaderaJag fick tillbaka mensen 6-10 v efter mina missfall, så det dröjer. Man är konstant i sorgen, men ändå ler och skrattar man, men det känns falskt, man ljuger för omgivningen känns det som. Håll modet uppe. Stor kram
SvaraRaderaOj, så länge :(
RaderaPrecis så är det, det är bara en fasad. Jobbigt.. Kram
Jag håller verkligen med dig! Det värsta vi har gått igenom, men jag är ändå otroligt tacksam att jag har vår lilla Emil med oss hela tiden i våra hjärtan! <3
SvaraRaderaVi håller på att flytta så jag har inte möjlighet att tända något ljus, men jag sänder många tankar till er! <3
Kram
Lycka till med flytten!
RaderaKram
Tänker på er varje dag! Kram Anna
SvaraRaderaDet uppskattar jag
RaderaKram
Ni har min tanke <3 En sådan liten fot. Så riktig. Så fruktansvärt sorgligt det här. Kramar
SvaraRaderaVilken fin fot!!!! Tänker på er idag.
SvaraRaderaStor kram
Ahm66
Tänder två ljus ikväll, ett för Isak och ett för Bella. Våra underbara och älskade önskebarn.
SvaraRaderaKram
Kram, jag tänker på dig.
RaderaHar tänt ljus ikväll för både Isak och John, samt några till som har årsdagar av sina små änglar. Vår John hade en lika liten och fin fot han med...
SvaraRaderaVi har katt som är både högt och lågt i vårt hus men har gjort några minneshyllor av IKEA's smala tavelhyllor och där är han inte eftersom de sitter rätt högt upp på väggen i vardagsrummet.
Det är faktiskt väldigt skönt att ha en, eller flera minneshyllor med några ljushållare, änglar, avtryck o små gåvor vi fått mm. Kikar på dem flera gånger varje dag när jag passerar genom vardagsrummet och säger god natt varje kväll.
Här är det en till som inte sover på nätterna, men för min del så beror det till största delen på min värk som jag lever med. Jag har ont 24/7 och nu när jag inte längre tar något smärtstillande så länge som vi är i IVF-karusellen så är det ett H E L V E T E rent ut sagt, men - jag biter ihop och lever som en zombie av trötthet.
Jag har inte sovit en hel natt på ungefär 20 år nu, och inte drömt en endaste dröm på lika lång tid eftersom jag inte alls kommer i drömläge och ej heller i djupsömn, men jag har helt valt bort sömnpiller ändå för de hjälper inte. Man blir "van" till slut, men det är ju till viss del därför som jag är halv sjukpensionär numera också...
Stor varm styrkekram ♥
Jag har klurat lite på en minneshylla och kanske jag ska göra en liten hylla bland alla mina böcker? Får se. Men det är ett bra förslag..
RaderaAtt inte sova tär så på kroppen och ha ont så man inte kan sova är ännu värre.
Kram o styrka till dig!
Du undrar över meningen ... Jag hävdar bestämt att det inte finns någon mening. Det kan ALDRIG någonsin vara meningen att ett barn ska dö. Vissa människor kan inte låt bli att säga att "det finns en mening med allt". Jag är övertygad om att de har fel. Att Isak kom till er, det tror jag däremot att det finns en mening med.
SvaraRaderaKram.
Det är svårt att hitta svar på alla frågor, hela vårt liv har ställt sig på sin spets. Jag vet inte heller vad meningen med det här är..
RaderaKram
Hej! Jag hamnade på din blogg när jag surfade runt en dag. Jag vill bara skicka en tanke. Du skriver så fint och det är fantastiskt att du orkar dela med dig av erat liv. Det hjälper nog många i samma situation. Vill också gratulera till att ni blivit föräldrar till er lilla pojke. Så fruktansvärt sorgligt att han inte kunde vara kvar hos er i livet också. Jag önskar er all lycka i framtiden och hoppas att er lille pojke får bli storebror och att ni ännu en gång får bli föräldrar! Kram från en läsare!
SvaraRaderaVälkommen hit och tack för dina vänliga ord.
RaderaKram