Ev en tumör :(

Men det är ju inte klokt, när ska all den här skiten ta slut? Det känns ju fanemig som nån lagt en förbannelse över oss.

Veterinären ringde om vår älskade lilla Robban i går, han hade kraftigt inflammerad tarm och magsäck. Dessutom hittade de en svulst i tarmen som mycket väl kan vara tumör, för det är ovanligt att ha sån inflammation i magen/lever som spökar om det inte är nåt som typ cancer.

De har tagit biopsi och vi ska dit den 21 oktober för att få veta vad det är och framtida planering. Tänk om det är så illa att....Då kommer jag oxå och dö.

Som jag grät när han kom hem, min älskade lillahjärtefis. Det är verkligen något speciellt att ha en Cornish  rexkatt, när han inte är hemma märker jag knappt av de andra två. Han tar så mycket plats och fyller vårt liv med så mycket kärlek. Han klamrade sig fast vid oss i går och lämnade inte våra knän och vår famn 1 sekund.

Han verkar lite dämpad och trött i dag, så nu har han somnat under min soffilft för i sin bädd ska han minsann inte sova. Han har såna mardrömmar oxå den lille vännen (och snarkningarna ska vi inte tala om)

 Det är dags för mig att publicera ny artikel i kattforumet igen, jag lägger ut den här sen så får ni läsa hur det är att ha en rexkatt.

Det finns några Ceciliamössor kvar, beställ nu så blir jag glad!

****

Det blev ingen ridning varken i dag eller i går, det blir på söndag i stället. Så jag passade på att baka lite bröd i går och slå ihjäl nån timme med tv-spelet diablo. Att döda lite monster gör vem som helst lite lugnare.

I dag blir det promenad i solen, hälsa på Isak och sen ska jag till naprapaten. Resten av kvällen ska användas till att göra Robban lycklig. Kramar, pussar och leka med råttan.

Från promenaden, nu är hösten här

Robban, mattesgosefis



Kommentarer

  1. Lena11 oktober 2013 kl. 09:42

    nej men åh... Stackars Robban.. Det är kanske därför han inte varit så frisk på sistone..
    Håller tummarna att det går bra för honom och att det går göra honom frisk på något vis.

    Kramar från Lena och missarna

    SvaraRadera
  2. jessa11 oktober 2013 kl. 10:12

    Nej men fy! Stackars kissen! Och stackars er! Fy satan att all skit ska drabba er, det är för jävligt! Jag hoppas att det visar sig att det inte är en tumör eller i alla fall inte en malign tumör. Tänker på er, dig och maken och Isak och kissarna. Kram

    SvaraRadera
  3. Jackie11 oktober 2013 kl. 14:08

    Men ååååh ingen hejd alltså! Bland mina missfall insjuknade min katt också (stopp i tarmen), jag var helt förstörd, så när sambon ringde mig på jobbet att op gått bra så bröt jag ihop och störtbölade inför alla på jobbet. Ja, livet är ingen Julia Roberts-film...

    SvaraRadera
  4. Camilla11 oktober 2013 kl. 21:57

    Stackars Robban och stackars er! Hoppas att han blir frisk snart, kram

    SvaraRadera
  5. N13 oktober 2013 kl. 08:01

    Nej, så tråkigt! :( Det är verkligen hemskt när ens älsklingar blir sjuka. Tog bort min ena katt för tre år sedan nu men saknar honom fortfarande så det gör ont ibland. Hoppas och ber att det är något som går att åtgärda! Många kramar/N

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer