Möte med verkligheten

Man kan ju lugnt säga att mitt jobb förändrar både mig och min livssyn, på gott och ont. Igår hade jag ett klientmöte som var så otroligt tragiskt, ledsamt och väldigt jobbigt. Jag tror en del av mig dog där och då. Jag ville bara krama personen i fråga och säga; men du, vi fixar det här.

Tragiska öden. Väldigt förvånande är oxå hur många föräldrar som struntar i sina barn, vilket säkert ligger många anledningar bakom. Men ändå.

Det är oxå väldigt intressant hur miljö och föräldrar formar barnen, man blir ofta lik sina föräldrar, lever och gör som dem, i generationer. Det är få barn som bryter mönstret. Det har säkert forskats massor om det här, men det är onekligen väldigt intressant.

Sen så har vi de fantastiska maskrosbarnen, som trots sina uppväxter kommer vidare i livet. (Jag är ju en av dem) man träffar på dem ibland och det värmer mitt hjärta.

****

Idag blir det promenad och familjemys, man ska tillvara på det man har. Ingen kompismiddag idag, vi har skjutit på det någon helg framåt. Tack underbara Malin för dina vin och menyförlag, allt har inhandlats till det är dags!


Ge varandra en kram i dag.

Kommentarer

  1. Malin19 januari 2013 kl. 10:44

    Kul att kunna hjälpa till! :) Ha en skön helg! Kram

    SvaraRadera
  2. Jeane Quidote19 januari 2013 kl. 13:10

    Önskar dig en skön helg!

    SvaraRadera
  3. mary19 januari 2013 kl. 17:41

    Vilket givande och säkert utmattande jobb du verkar ha. Eftersom adoption snurrar i mitt huvud för jämnan så var min första tanke: ett barn mår dåligt, jag tar det!
    Man bli sannerligen färgad av barnlösheten... ;-)
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia19 januari 2013 kl. 17:43

      Ja, jag tänker likadant, skulle vilja ha med mig alla hem!

      Detsamma!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer