Inlägg

Visar inlägg från januari, 2013

Hallååå??

Men nu är mensen så sen att jag till och med har tappat bort hur många dagar den är sen. Var är den? Det är ju liksom snart februari och jag har inte haft mens sen i december. Jag får ta och ringa gyn nästa vecka om den fortfarande inte kommit. Det känns dock som den är på gång..Mest hela tiden faktiskt. **** Alltså, jag är så sinnessjukt trött i dag. Mer än så. Som en zombie här på morgonen och det blir inte bättre av att jag alltid oavsett dag i veckan vaknar 05.25. Jag får aldrig sovmorgon. Sjukt! Snart är det helg, då kommer ridkompisen och hans dotter på mat och melodifestival. Det blir tacos till middag och massa snask framför tv. Dessutom kommer de plåga mig med melodifestivalen då hela den familjen och maken älskar melodifestivalen. Jag tycker det är en plåga... **** Snart fyller ju jag jämt. Jag tänkte ha lite fika/mat till de som kommer, det kanske blir 10-15-20 st. Det är de närmaste, de jag umgås med. Ingen familj dock eftersom jag inte har mycket till sån :( H

Skitpass

Bild
I går var en mycket hektiskt dag på jobbet, så hektiskt att jag inte ens hann gå att posta presenten till syskonbarnet som fyller år i morgon. Va bra, nu kommer den inte hinna fram. Det är verkligen fullt ös på jobbet, dessutom har en vikaries tid gått ut och vi har 25 klienter att fördela över oss...Vi är kanske 5 st.. Och jag har redan så många att jag inte hinner någonting. Det känns verkligen trist. **** I går hade jag en häst jag brukar ha ibland, jag är inte så förtjust i honom. Han är som en Ferrari och blir jättesur om man är otydlig eller lite ny. Men i går var det värre än någonsin, han vägrade göra allt möjligt, krånglade, stegrade sig och grejade. Så jag tyckte det var läskigt och vågade inte riktigt rida honom istället. Det var fan det värsta passet på länge, urtrist när det blir så. Sen syndade jag med en minisemla och ångesten slog till. Fan oxå. **** Vi hade diskussioner om träningsresan i går, hon är väldigt skeptiskt och ville nog inte helst åka på en

Väntar...

Inte vet jag var min mens är. Inte här i alla fall. Nu är den väldigt sen, det är verkligen vajsning på hormonerna nu för tiden. Det betyder ju att nästa försök bli ännu mer förskjutet och jag gör ju inget annat än väntar. I går gick jag 2*20 minuter till jobbet, samt 40 minuter på kvällen. Det är 80 minuters promenad totalt och i dag är det ridning som gäller! Jag skötte mig perfekt hela dan i går trots jag blev bjuden på lunch och bulle, jag åt bara sallad och avstod bulle. (det var av facket, årsmöte..måttligt skoj) Varje dag är verkligen en kamp. **** Jag fick även tummen ur och ringde till djursjukhuset och beställde tid för undersökning av Greta och den 8 februari ska vi dit med henne. Hoppas verkligen de hittar nåt för så här kan vi inte ha det. **** Appråpå vänta ska jag och bästa dalakompisen förmodligen iväg och resa i mars, vi tänkte åka på sol och bad fast med träning. En träningsresa helt enkelt, där man lär sig om mat och rör på sig. Det passar oss perfekt. Komp

Tjockis:(

Åh, my god vilken viktångest jag har. Det snurrar i huvudet hela tiden, jag fattar inte vad det är för fel på mig. (förutom dålig karaktär, lathetet och dum i huvet då) Om 10 dagar är det i alla fall dag för dietisten igen. Hennes råd var bra men jag går inte ner för det, jag är fortfarande en tjockis. Jag önskar så att jag kunde ingå i ett försök, eller med läkares hjälp göra som fertilitetsresa och äta pulver i 12 veckor. Då får man resultat som heter duga, jag tror dock inte det är bra att göra själv. Ska göra ett nytt försök och ringa vårdcentralen igen. (och bli avisad igen) Nu har jag i alla fall piggat på mig från förkylningen så nu är det cykla, promenera från jobbbet varje dag igen. Det är skönt för det är 40 min extra motion varje dag. Det är jobbigt att vara tjock, värre än ni tror. **** Inväntar för övrigt mensen som nu är 4 dagar sen, den har verkligen blivit knäpp sen operationen. Sen är det bara 1 mens kvar och sen är det dags för nästa försök. Känns konsti

Trasig

Meh, va fan. Nu har datorn däckat oxå. Massa skumma felmeddelande, som tur är är maken duktig och har fixat den. Men den verkar uppenbarligen inte må bra. Jag ska inte skälla för mkt på den, den har fungerat klockrent i alla år. Såklart...Det är ju en mac.

Sliten och bilder från veckan

Bild
I går när jag skulle åka hem från jobbet så startade inte biljäveln, jag trodde jag skulle få hjärnblödning. Naturligtvis ringer jag maken (vad han nu kan göra) och gormar. Som om det vore hans fel :/ Efter en stund och mycket svordomar så startade eländet. Nu med en ny gul lysande lampa som förmodligen betyder Service - nu ! Men jag gasade hemåt för jag skulle till stallet och jobba och maken fick gasa järnet hem så jag kunde ta hans bil. För jag vill ju inte bli stående 21 på kvällen i -23 grader. Jäkla skitbil, den är ju ny..Eller nja. För oss i alla fall. Jag gillar inte när bilar krånglar och framförallt inte opålitliga sådana. Den blir inte långvarig i denna familj! Sedan följde 4 mycket slitsamma timmar i stallet, det var både tungt och stressigt att vara själv. Jag måste säkert bränt 5000 kalorier i timmen. En ridkompis kom och hälsade på i stallet men jag hade fasiken inte tid att ens prata... Men det är mysigt oxå, en stund var jag alldeles själv i hela stallet, sis

Jobbigt!

Vilken intensiv vecka, jag hinner ingenting, dagarna bara rusar iväg. VÄLDIGT skönt att vara hemma igen, sova i sin egen säng och pussa på Robban. Katterna var väldigt glada att jag kom hem i går, annars brukar Robban sura nån timme om jag varit bortrest och kommer hem igen. **** I dag ska jag i väg och jobba kväll i stallet, alldeles själv med utfodring och allt. Blir väldigt orolig att jag ska göra fel, missa nåt, att gestaporidläraren ska skrika på mig. Just nu när jag inte varit hemma sen i måndag så känns det inte särskilt lockande att jobba till 21 heller. **** I övrigt har det varit en vecka i katastrof i matväg, jag kan verkligen inte vara bortrest. Allt som heter karaktär försvinner. Inte heller har jag hunnit röra på mig så nu har jag rejäl viktångest. I dag tänkte jag ta mod till mig och ringa vårdcentralen och boka tid för viktsamtal. Om jag vågar. Jag ska försöka. **** Just nu är det väldigt mycket på jobbet, katastrofer överallt. Några klienter känner jag otro

På konferens...

Oj, vilken lång dag det var i går. Det var en massa arbete men oxå en massa skratt och tjim Sen sover man ju alltid halvkasst när man är borta. Hotellfrukosten var fantastisk, nu känns det som aldrig mer behöver äta nåt. Det är väldigt svårt att hålla den smala dieten när man är borta. Mycket skit har slunkit ner i denna kropp under gårdagen. Såklart får jag svår ångest. Nu ska vi jobba till 12 och sen ska jag tillbaka till jobbet och jobba kväll.

På väg...

Då är det snart dags att åka på konfereeeeens (sägs med fransk betoning i dag). Jag är absolut ingen mötesmänniska och inte heller nån konferensmänniska och inte heller någon dela hotellrum med okända människormänniska. Så att åka i väg är absolut inget jag uppskattar. Någonstans. Jag längtar fasiken redan hem. Sen kommer jag inte landa hemma förrän sent torsdagkväll eftersom jag ska tillbaka till jobbet och jobba kväll. **** I går var jag och red, alla tycker fortfarande jag låter väldigt förkyld och jag hostar och snorar fortfarande. Nu har det slagit lock för ena örat oxå. Anywayyy...Så hade vi hoppning i går, jag hade stallets största häst som var otroligt trevlig att rida. Jag har nog bara haft honom 1 gång förut. Men det är som att sitta i en stor skön fåtölj. Hoppningen gick bra, den nya ridläraren är lite dålig på feedback, men det kändes okey i alla fall. Sen satt vi och fikade efteråt i nästan 1,5 timmar och pratade och skrattade. När jag red var det en tjej som

Åh herregud!

Så skönt! Hon var nöjd med mig och tyckte jag gjorde ett bra jobb MEN hon gillar inte att jag inte är det yrket hon tycker man ska vara. Hon kan inte riktigt förstå hur jag kunde bli anställd med den titeln ändå. Min utbildning är motsvarande och mycket är samma kurser som den andra utbildningen. Så jag tycker hon har fel men förstår hur hon resonerar. Det kanske inte ser bra ut? Sen babblar ju hon om en massa annat, en mer ostrukturerad människa har jag aldrig träffat. Hon pratar om sina barn, sin granne, ett ärende. Om en massa annat som jag faktiskt inte minns. Det går inte att få en syl i vädret. Vad jag förstår så blir jag fast anställd MEN jag måste läsa en kurs i socialrätt. Efter att ha googlat och läst på finns det inte många kurser, inte heller på distans. Så det var inte så lätt att hitta. Det finns en i Luleå som är helt perfekt. Inte på distans dock. Så det vet jag inte hur jag ska lösa riktigt. Vet ni?  *pustar ut* **** I kväll är det ridning och jag är inte

Jaha?

Bild
 I dag ska jag ha samtal med chefen om jag får vara kvar eller inte på jobbet. Känns väldigt pirrigt och jag vet ärligt talat inte alls hur hon resonerar. Det jag vet är att vi inte riktigt är på samma våglängd och jag inte har den utbildningen (har motsvarande) hon tycker man ska ha. Denna vecka blir sjukt intensiv: Måndag: måla klart möbeln tisdag: ridning onsdag: konferens med övernattning torsdag: konferens och jobbar kväll fredag: jobbar kväll i stallet Förutom det så har maken beredskap och så jobbar han kommande helg. Några oroande saker: Övernattning innebär dela hotellrum med en kollega, jag kan inte sova med andra människor. Gode gud. Kvällsjobbet på fredag i stallet innebär att jag är helt själv och det har jag aldrig varit, ett mastodontpass mellan 17-21. Dessutom ska jag utfodra alla hästar och hjälpa att låsa. Det har jag heller aldrig gjort. Dessutom så har gestaporidläraren lektioner under kvällen..Gode gud. **** Är mkt piggare i förkylning, fortfaran

skäms

Oj, jag har helt glömt att blogga idag. När man inte är uppe i en behandling så rullar liksom livet bara på. Tro inte att jag för ett ögonblick släpper tanken att jag är fortfarande barnlös. Det snurrar hela tiden i huvudet. För man möter de hela tiden; familjerna, barnen och de gravida. Taggen i hjärtat kommer aldrig gå ur? Eller hur? Efterlyser fortfarande barnlösa som bloggar, var är ni? Ni som inte försöker mer?

Möte med verkligheten

Man kan ju lugnt säga att mitt jobb förändrar både mig och min livssyn, på gott och ont. Igår hade jag ett klientmöte som var så otroligt tragiskt, ledsamt och väldigt jobbigt. Jag tror en del av mig dog där och då. Jag ville bara krama personen i fråga och säga; men du, vi fixar det här. Tragiska öden. Väldigt förvånande är oxå hur många föräldrar som struntar i sina barn, vilket säkert ligger många anledningar bakom. Men ändå. Det är oxå väldigt intressant hur miljö och föräldrar formar barnen, man blir ofta lik sina föräldrar, lever och gör som dem, i generationer. Det är få barn som bryter mönstret. Det har säkert forskats massor om det här, men det är onekligen väldigt intressant. Sen så har vi de fantastiska maskrosbarnen, som trots sina uppväxter kommer vidare i livet. (Jag är ju en av dem) man träffar på dem ibland och det värmer mitt hjärta. **** Idag blir det promenad och familjemys, man ska tillvara på det man har. Ingen kompismiddag idag, vi har skjutit på det någ

WHAT?? Blir arbetslös?

The baaaad news: NR 1: I går fick jag en mail av chefen där det stod att min provanställning går ut om en månad och att hon vill diskutera en ev förlängning. Vaddå eventuell?? Tänk om hon inte vill att jag ska jobba kvar, hon gillar inte att jag inte är samma yrke som alla andra. Vad ska jag göra om jag bli arbetslös? Det finns 10 jobb i Sverige att söka 1 i Sthlm i mitt riktiga yrke. Vi ska träffas på måndag och prata. Jag kommer oroa mig hela helgen! Jag kom ju dessutom på att jag trivs! Jag tycker det är roligt och jag är stolt att jobba där. Inte kan man väl sparka mig då? :( NR 2: När vi fikade i går så sa en kollega att vi ska dela rum på planeringsdagen, vi får inte egna rum. Jag trodde de drev med mig. Men det är sant. Vi ska dela rum! Men herregud. Jag och mina sovproblem? Jag kan ju knappt sova med maken. Så bortskämda vi var på gamla jobbet! NR 3: Men herregud så förkyld jag fortfarande är, går det aldrig över? Det är asjobbigt att jobba och vara sjuk samtidigt

Ojdå!

Bloggen var osedvanligt seg i dag, det tog verkligen tid att ladda den. Eländiga blogg. I dag är det dags att åka till jobbet, lite hostig och hängig men jag kan bara inte vara hemma längre. Mest synd om min kollega för vi sitter ju i samma rum. Och lyssna på mitt hostande hela dan:/ I dag tar jag bilen till jobbet men i morgon är det dags att börja promenera igen. Nu har jag förlorat en hel veckas motion. Det är inget vidare för det är bara tre veckor tills jag ska väga in mig hos dietisten och tills dess vill jag verkligen ha gått ner. Inte har jag ringt vårdcentralen heller, på nåt sätt känns det pinsamt och att de varken kommer hjälpa mig eller tro mig. Så jag törs inte riktigt. Men jag vågade i fredags så nya tag igen.. Det är mysigt att vara hemma, vara där när Robban vaknar och blir jätteglad att jag är hemma. Eller Stiina som vill leka hela tiden eller Greta som jag har hunnit borsta igenom. **** Häromdagen brann en bekants hus ner, han har byggt det själv i 2 år och

Förslag till

Bild
Det har snöat oavbrutet i 2 dagar nu, så det har nog kommit ca 4 dm. Det är otroligt vackert när hela landskapet är alldeles vitt, än så länge är det inte kallt men till helgen ska det bli köldchock med -20 grader. Är betydligt piggare idag och i morgon blir det definitivt jobbet då vi har massor att göra nu. Nästa vecka är det dessutom konferensvecka och vi ska sova bort över natten. Så då förlorar jag ännu mer arbetstid. Dessutom är det farligt att vara hemma, jag har beställt massor med roliga saker från lykos, böcker från bokus och lite annat skoj. **** Jag försöker vara duktig och sköta mig med maten, massor av grönsaker till alla måltider och gröt till frukost. Jag använder mina måltidsmått men det är sällan jag orkar äta upp allting. Nu är det väl extra socker i kroppen av alla hosttabletter och 0 i motionen. Tänkte bege mig på promenad i affären för i dag tänkte jag göra egen tomatsoppa. Lika bra att passa på då jag fortfarande inte har lukt -eller smaksinne, om det

Rapport från...

Jag gick hem vid lunch i går, på vägen hem tankade jag bilen. Men en kärring trängde sig före i kön så jag både tutade och hytte med näven. Hon bad om ursäkt vid pumpen och sa att hon inte såg mig. Jag fräste: -Hur fan kan du missa mig, jag har en skitstor bil och är jätteförkyld.  Sen däckade jag i soffan i alla fall.. Katterna blev överlyckliga och la sig tillrätta i knät på en gång. Ni ska bara veta vilka intressanta program det går på tv på dagarna! Jag tittade både på stränga föräldrar och supernanny, så nu kan jag både pottträning och tonåringar. Är fortfarande galet förkyld, hostan har kommit nu och i går hade jag lite feber. Ändå är jag liiiite klarare i hjärnan. Eller nja.  Det är otroligt konstigt att inte ha smak- eller luktsinne, jag kan bara känna varm eller kallt och konsistensen på maten. Lite otäckt faktiskt. Dessutom har jag fortfarande tics i ögat. Jag ska fasiken anmäla min frisör till nån nämnd. Hade jag vetat att det skulle göra så ont oc

*host*

Omg, vad jag är förkyld. Jag ska ändå masa mig till jobbet för jag har en massa besök att boka av och så är städerskan här hemma på förmiddagen. Dagens kur: Sinova Urinvägsinfektionsantibiotika Bromhexin slemlösande alvedon Helosansalva halstabletter enchinacea Men sen blir det nog hemma i några dagar, vilket är väldigt stressande för det är ingen annan som gör mitt jobb. Så jag har tonvis när jag kommer tillbaka. Väldigt trist att vara sjuk igen, detta är andra gången på 5 månader och jag är inte ens fast anställd. Bra där. Men just nu känns det prio ett att bli frisk. Att rida i morgon är bara att glömma. Suck, man blir deprimerad för mindre. Förkylningen måste verkligen vara djävulens påfund var det nån som sa.  Och jag kan bara hålla med. Tack för tips om Helosansalvan, den funkar superbra mot min torra näsa. Sinova tar jag redan, den funkar ganska bra. **** Sen tänker jag mkt på kliniken, varför måste jag vänta ända till mars? Det blir ju 2 menser emellan och m

Nya Kompisar

Bild
Det var en sån trevlig kväll igår. Vi var först hos ridkompisen på fördrink och sen gick vi vidare till restaurangen och sen tillbaka till kompisen igen. Jag hade förberett mig med Alvedon och nässpray så jag klarade mig ganska bra. Nästa gång ska vi vara hemma hos oss och äta middag..väldigt roligt med nya ev kompisar, men jag ska inte gå på samma beta som förra gången jag trodde jag fått en ny kompis. **** I morse ringde jag närakuten och mycket riktigt hade jag urinvägsinfektion så det var direkt att åka till Apoteket och hämta ut tabletterna. Förkylningen är om möjligt ännu värre, det är helt stopp i näsan och så har nog allt snor avancerat till hjärnan. När jag prata låter det; jad äd bada lide däppt i nädan! Jag har snutit mig så mkt att min näsa numer är en clownnäsa. Knallröd och stor! Så resten av eftermiddag har tillbringats helt horisontellt i soffan tittandes på filmer.. Måtte jag bli frisk tills i morgon då jag har ett viktigt kundmöte med en tjej som verkligen

Det var då själva f*n

Bild
Lika bra att få gnället avklarat; jag är väldigt förkyld- alltså döende. Det sprutar snor, hosta, tics i ögat och ont i hjärnan. Men det är skönt att det brutit ut, för det måste betyda att det kommer att bli bättre. Men förutom det är det nåt konstigt med underredet, jag gissar att det kanske i alla fall är UVI som spökar. I går tog jag vagitorier mot svamp, men det har inte blivit bättre så det är nog inte det heller. I morgon blir det att ringa VC.. Det jag tycker är mest jobbigt att vara sjuk är att jag inte kan ut och motionera, jag har sån viktångest så jag behöver verkligen röra på mig. Som ni såg ringde jag vårdcentralen(om sömn och vikt), men kunde inte boka tid för bokningslistorna för kommande två veckor hade inte lämnats in av läkarna. Bra där! **** I går kom Robbans lilla värmepresent, en snuggelsafe . Han älskar den och har nog sovit ända till kl 5.30 i morse i sin lilla bädd. Jag däremot har varit vaken som vanligt. Dessutom hade maken köpt en..öhh... en..

Dietisten

Bild
Dietisten var fantastisk, tänk att få sitta en hel timme och bara prata mat och om dig själv. Jag fick väldigt många tips och råd med mig och jag har redan börjat med dem. Här kommer en del av det hon sa att jag ska tänka på (mycket av det gör jag redan): -Jag åt för lite frukost, därför var jag så hungrig vid 10. -Mellanmålen är ett måste liksom ett litet på kvällen -det ska inte gå mer än 5 timmar mellan målen och 11 timmar på natten -Man ska bara äta bröd med hela frön i (hur ska man hitta dem?) -jag ska byta till gröt på morgonen istället. -halva tallriken ska vara grönsaker och sallad räknas inte -Hela gula måttet ska inte fyllas, max 1,25 dl kolhydrater -Inte grädde osv i såser, mer tomatsåser -äta mer bönor -Alltid fullkorn, råris, svartris.. -jag måste boka tid hos läkare för sköldkörtel och sömnproblem, hon kunde se att mitt prov på T4 låg på 14 och de nya riktvärdena är ju 15 gränsen. Men min vårdcentral har fortfarande det gamla gränsvärdena kvar. Hon sa oxå

Då var den här!

Bild
Hjärtligt välkommen eländiga skitförkylning som nästan brytit ut. Väldigt passande dessa dagar då som i dag har nybesök från klienter och så ska jag ju till dietisten. Spännande att träffa henne idag, jag hoppas verkligen hon är bra för jag behöver hjälp. Jag har ju skrivit och vägt allt jag ätit i nästan en vecka och jag verkar hålla mig runt 1500 kcal varje dag. Som låter som en bra gräns. Men ändå går jag inte ner. Är inte det väldigt konstigt? Nu blir det lite lugnt med motion för jag är inte frisk och jag måste jobba för det är så mkt på jobbet. **** I går dog dessutom en del av mig hjärta då jag träffade en bebis som var den sötaste jag någonsin sett. En 9 kg 3,5 månaders med massor av dubblehakor och hela mitt hjärta skrek: VILL OXÅ HA! Jag är SÅ trött på denna barnlöshet så ni anar inte, det är så otroligt frustrerande och jobbigt så ibland så...jag vet inte. Det är väldigt tungt och jag känner mig SÅ ensam i den här skiten. **** I helgen är bjudna till en ridkom

Mitt nya liv

Alltså fatta vad jag kämpar. Dag 3 nu och jag sköter mig exemplaristk! Varje timme är som en seger och en kamp. Mot viktnedgång- here i come! Jag använder shapeup appen, som jag inte gillar, men måste ändå erkänna att den är lite bra. Man har lite koll och skärper sig lite extra. Minus att det tar tid att lägga in allt och man inte kan kopiera från föregående dag. Dessutom har jag lagt in extra promenader och går upp och ner för alla trappor till å jobbet. Bara till matsen är det 14 trappor* 10 trappsteg. Det är liksom över 100 trappsteg. Och motionen till och från jobbet såklart. **** Det är extra mycket på jobbet, lite tjafs och irritationer. Tråkigt och trist och onödiga diskussioner har jag inte mkt för. Inte heller diskussioner "så har vi alltid gjort men vi vet inte varför." Nåja. Jag tror jag hade en dålig dag i går oxå. **** I går hade vi den nya ridläraren, hon är lugn och trevlig. Noggrann, men svårt att höra vad hon säger., vi får se hur det blir. J

What??

Nää! Är jag personen som gud glömde eller? Eller har jag så dålig karma? Eller vilar det en förbannelse över mig? Det absolut värsta ryktet hörde jag nyss och det är att vi ska få ny ridlärare! Vilken katastrof, jag älskar min, hon är den mest fantastiska jag någonsin haft. Hon är trevlig, snäll, go och den enda som gör att jag utvecklas och vill fortsätta rida. Jag vill inte ha nån ny. Inte . Hoppas det är ett falskt rykte. **** Om jag nu ska fortsätta gnälla så är det fortfarande inte bra med kissandet, dessutom har jag haft en del ont i magen, äggstocksont. Och jag har ju bara en. Nåt är inte som det ska. Och jag vill helst inte gå med äggstocksont till min privatgyn för hon vaken bryr sig och säger att allt är så bra jämt. Jag avvaktar lite, sen får jag väl ringa endometriosenheten i huddinge. De kan ju sin sak i alla fall. Denna vecka har jag fullt upp på jobbet, massa besök och möten inplanerade som jag absolut inte kan boka av eftersom vi ska arbeta skyndsamt. Un

Tjock!

Jag blir så full i skratt när jag läser mitt blogg inlägg från igår (och vissa andra dagar), mitt i meningen har jag rusat i väg och lämnat den oskriven. Så att säga. Så är det jämt när jag bloggar, nåt händer, telefonen ringer eller jag ska iväg. Och i stället för att spara till senare så publicerar jag inlägget. Jaja, det blir som det blir i bland. **** Vi bråkar inte särskilt ofta här hemma, men igår rök vi hop om en väldigt löjlig grej, somsen förstörde hela dan. SÅ himla trist. Jag bli ofta väldigt ledsen och sårad efteråt medans maken tycker att om man inte pratar om det så finns det inte. Jag är dessutom ganska långsint så även i dag känner jag att jag håller mig på min kant och inte känner mig så glad. Trist som sagt. **** Ännu mer trista saker är att jag vägde mig i morse, jag har gått upp 2,5 kilo sen november och 4,7 kilo sen augusti. Jag fick både panik och hjärtklappning. Vi har ju en gräns hur mycket man får väga när man rider och vi ska vägas in snart. och med

Men herregud

Alltså, det är nåt fel på mig hela tiden. Blir man någonsin frisk och kry eller börjar jag bli inbillningssjuk eller kanske gammal? Eller varför inte båda? Mycket tror jag hänger i sömnbristen, jag sover så fruktansvärt dåligt och Robban gör ju inte saken bättre med sitt stökande på nätterna. Dessutom svettas jag och fryser om vartannat, men så tror jag det var när jag slutade med alla mediciner sist oxå. Däremot tyckte jag kissande blivit lite bättre så jag struntar i att ringa nån doktor idag, dumt att gå i onödan. Jag väntar nån dag, jag har ju nära till vc i alla fall.. Nu när man varit lyckligt ledig så känns det väldigt konstigt att börja jobba igen, jag kommer knappt i håg vad man gör. Fantastiskt skönt att kunna koppla bort jobbet, så var det ju inte på mitt gamla jobb som snurrade i huvudet hela tiden. **** På torsdag ska jag träffa dietisten, jag hoppas verkligen hon är bra. Nu ska jag skärpa mig, mer motion och bättre mat. Det har ni väl hört förr?

På kattutställning

Bild
Gudars så tidigt det var i morse. Dessutom hittade vi inte kompisens hus. Men efter lite om och men hittade vi varandra. Sen var det en timme i en iskall bil och till sist var vi framme. Sen var det att bära grejer, fixa burar, putsas katter och greja.. Sen var det inte det lättaste att hålla reda på när det var vår tur, dessutom hade vi 3 katter med Helt plötsligt var det över och jag trodde vi fick åka hem. Men nejdå. Man måste vara kvar till dem stänger. Alltså 7 timmar till. Så jag messa maken så han kommer och hämtar mig. Utställning är inte vad jag trodde. Jag trodde oxå uppfödare var mkt trevligare än de är, jag trodde inte det var så mkt väntan. Men jag har fått pussa på rexkatter, Maine coon och massa andra.

ooppss

Bild
Nyduschad och fräsch klev jag ur duschen och tappade parfymflaskan i golvet. Så den fullkomligen exploderade över hela badrummet. Tur i oturen luktar den väldigt diskret och gott (märket clean) men det var ändå glasskärvor och parfymdoft i hela badrummet. Dagen börjar ju väldigt bra. I dag ska jag ju till ridkompisen, vi har inte träffats sen augusti/september då hon fortfarande var höggravid. Lite läskigt men oxå väldigt roligt, trots allt som hänt mellan oss så saknar jag henne och familjen. Jag köpte en fin tyghäst (till den lille) och en bok med hästar till den stora tjejen, de är ju hästgalna allihopa. Men så kom jag på att ridkompisen fyllt år, men henne glömde jag köpa nåt till. **** I går var jag och klippte mig så de plockade mina ögonbryn samtidigt, vilken pina, det var fruktansvärt! Det gjorde så ont så jag fick tics i ögat. I dag är det fortfarande rött men ack så snygga ögonbryn jag har! Jag var oxå och köpte ny ridhjälm, tröja och fika tills i morgon. Det är

Lite roligt men oxå läskigt

Detvamigtamefan då. Jag tror en urinvägsinfektion har smygit sig på, från ingenstans. Det var ju inte så länge sen jag hade det. Fy så taskigt. Man kan ju bara ringa till min vårdcentral kl 8. Då får man förhoppningsvis en tid under dagen, nu är klockan 9.21, vilket betyder att det är kört. Så antingen får jag ringa närakuten ikväll eller ringa VC i morgon. Så måste man ju ha samlat några timmars kiss oxå, det har jag såklart inte. I alla fall. **** I dag ska jag åka och klippa mig, köpa ny ridhjälm (berättade jag om när den gick sönder i helgen? jag tror jag gjorde det?) och presenter. Vad man nu ska köpa. En blomma kanske? För i morgon är jag bjuden till ridkompisen, hon som nyss fått en bebis, det blir att stålsätta sig och ta ett djupt andetag innan. Väldigt roligt att träffa henne igen, men oxå lite läskigt. Hur kommer jag att reagera på en underbar 4-månaders bebis? **** Jag förstår inte hur andra kan sova med sina katter i sängen, nu har jag provat varje kväll men

Väldigt ledig (mystiska fläckar)

Bild
Fantastiskt att få vara ledig alldeles allena här hemma, maken är på jobbet och pälsklingarna sussar sött i sina bäddar. Jag passar på att städa ut julen, då maken är vid den mkt bestämda uppfattningen att det är först vid tjugondag knut som julen ska ut. Men nu är han på jobbet och har ingenting att säga till om, så det är bäst att passa på. Dessutom tvättar jag alla täcken och kuddar, här ska städas! ( måtte det gå över ) Sen är det dags för dagens värsta händelse- tandhygienisten. Det måste vara det värsta som finns? En hel timmes plåga för en dyr penning. Hemskt! Efter halva munnen brukar jag nästan få nog och vilja gå hem, då är liksom gränsen nådd. Vissa tandhygienister är ju dessutom med sadistiska än andra. Dessutom är det en asliten parkering där, så nu oroar jag mig hur jag ska få in jättebilen i den lilla parkeringsfickan, varför gör man ens såna parkeringar?  Parkera är verkligen inte min grej. Ska jag fortsätta gnälla lite så känner jag mig fortfarande inte h

Tillbakablick?

Det var inget vidare år förra året, det kan vi ju vara överens om. Ni kommer väl i håg den inställda operationen som sen blev av, röran med ridkompisen, facket och möten med gamla jobbet, de tre försöken som skulle bli sååå bra efter operationen? Nej, bättre år kan man ha det. Nu ska jag försöka fokusera på bra saker i år. Sånt som jag vill göra och tycker om, precis som Hönsamaja föreslog . Med hjälp av er förstås, för utan er hade jag aldrig klarat förra året. Alla bra idéer och nya perspektiv. Det är som att ha en liten extrafamilj. **** Jag fyller ju 40 i mars, jag vet inte om jag ska ha kalas eller inte. Min största rädsla är att det inte kommer nån. Ingen kanske vill komma? Eller har tid? Så står jag där. Min största rädsla är att bli övergiven, i alla lägen. Men jag gillar kalas, och framförallt presenter. Så jag vet inte. Tänk om man hade såna kompisar som ordnade överraskningsfest. Som på tv..Det vore nåt ;-) Min absolut största dröm är att åka till USA, både som we