1 dag kvar, sjuk?

I går var det ju lite bättre, jag var kanske på toa 5 ggr på hela dan.

Men sen började det i morse igen, kanske inte lika vattnigt som de andra dagarna men ändå. Det är ju inte bra i magen, så mkt kan jag säga. Lite magknip dessutom.

Så nu är jag ledsen och oroad. För hur ska jag kunna åka som det är nu? Chansa?

Man kan tyvärr inte boka om biljetterna och slemhinnan som jag byggt upp 1 en månad kommer att förloras. Och äggen?

Ett mirakel hade varit väldigt bra just nu.


Kommentarer

  1. LM9 december 2012 kl. 09:58

    Ta en matsked psylliumfrön och blanda med ett glas vatten två gånger per dag och se om det kanske stabiliserar sig. Annars finns ju Imodium eller liknande som stoppar, vet dock inte om det är så lämpligt att ta för dig just nu..... Hoppas verkligen du blir bättre. Håller tummar och tår för dig!

    SvaraRadera
  2. Titti089 december 2012 kl. 11:29

    Måtte du bli ok och kunna åka.....styrkekramar från Titti

    SvaraRadera
  3. Lena9 december 2012 kl. 13:19

    Åh stackars dig.. Tycker så synd om dig just nu.
    Hoppas att du ORKAR åka för jag förstår att allt känns hopplöst om du är så slut att du måste stanna hemma.
    Vet inte var du ska få råd och hjälp men nån vettig människa på sjukvårdsupplysningen eller apoteket borde väl kunna hjälpa dig med nåt tips.

    Kramar i massor från Lena och missarna

    SvaraRadera
  4. Charlotte9 december 2012 kl. 17:56

    Jag hoppas verkligen att du mår bättre nu och att du kan åka!! Skickar många styrkekramar till dig!

    SvaraRadera
  5. Maria9 december 2012 kl. 18:51

    Ett tips är att riva grönt äpple, låta "rivet" bli lite brunt och äta upp det. Jag har testat det själv och det har funkat.
    Jag håller tummarna för att allt går bra!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cecilia9 december 2012 kl. 19:05

      Har bara ett rött som e lite grönt, Jag ska prova med det!

      Radera
  6. Nenne9 december 2012 kl. 19:59

    Hur e det med dig nu vännen? Du måste bara bli frisk ju!
    Tänker på dig.
    Massa kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Som om det inte var nog

 I går ringde jag BUP igen och verkligen underströk hur mkt sonen behöver träffa en läkare, utredas och medicineras. För det enda han vill är ju att må bra, fungera och delta. Han vill inte vara aggressiv och bråka och för att han ska klara det så måste han ha rätt hjälp, stöd och verktyg. Något han inte har just nu. Vi gör så gott vi kan, men det räcker inte.  De lovade att boka in läkarbesök så snart de kunde, men det har jag hört i många månader nu.  Utöver allt kring det, som vi inte hade nog, så har vi blivit några fler i familjen :) Vi har ju vår underbara hund som vi ärvde av grannen, kaninvakter 1 år och nu även 2 rexkatter. Det var först nu jag kände mig mogen efter katten Robban. Jag saknar honom varje dag, men nu börjar jag även sakna katter. Så jag svarade på en omplaceringsannons och vi for ända till Göteborg för att hämta dem.  En är gosig och social och en har lite mer behov av space och det är alldeles perfekt. De tillför familjen mycket skratt och kärlek, lite svartsju
Läs mer

Prick del 2 (mystiska utslag)

Bild
Dom kliar och blir bara fler o fler. Magen, armar, ansikte ....Jag är ju atopiker. ... Eller var i alla fall (det har blivit bättre på äldre dar). Tycker inte riktigt det ser ut som nässelutslag.. När jag tänker efter så har vi bytt sköljmedel...
Läs mer

Uppdatering

 Jag fick en påminnelse att det var länge sen jag bloggade. Viljan finns men inte tiden och orken.  Både våren och sommaren har gått fort, jag fyllde jämt under våren och hade samlat till en ridresa i Spanien. Det var absolut bland det bästa och roligaste jag gjort i min ridkarriär, eller faktiskt på alla plan. Hela resan var perfekt, hästarna, boendet och maten. Inte minst ridsällskapet. Jag ville absolut inte åka hem och nu sparar jag pengar för att åka dit igen.  I övrigt har livet varit rätt slitsamt, jag har värderat huset och försökt räkna ut hur det fungerar om maken skulle köpa ut mig. Men jag fattar verkligen inte hur fasiken man ska räkna. Vad skulle jag ha råd med då? Var skulle jag bo och hur skulle livet bli? Jag är verkligen trött på att ha ett extra barn med honom, ju äldre han blir desto värre blir det.  Alfred kämpar, och vi med honom. Bup har stängt ner då alla sagt upp sig och är sjukskrivna. Så en vidare utredning verkar vi få vänta på, vårdgarantin får vi inte hell
Läs mer